Är du ditt personliga varumärke?

Välkommen till vår trettonde poddcast! Den här gången har vi fokuserat vårt resonemang utifrån varumärken och framförallt det personliga varumärket.

Vi lever i en tid när vi ska beskriva oss själva i en mängd olika situationer, gärna utifrån det vi är bra på och det vi har lärt oss genom livet. Det är en del av ett personligt varumärke.
Några personer som är extra aktuella just nu och som kan kopplas till varumärken är våra partiledare som står inför valet om ca fyra månader. Hur marknadsför de sig själva och respektive parti? Det får du höra mer om i vårt podd. God lyssning!

Vad är ett personligt varumärke?
Ett varumärke kan beskrivas som det som kännetecknar och utmärker något. Ditt personliga varumärke är summan av det som omgivningen förknippar med dig som person, det som skiljer dig från andra och som ger en bild av vad du har att erbjuda.

Ditt personliga varumärke kan beskrivas som summan av hur du uppfattas, upplevs och vad du står för.

Nästa gång tar vi utgångspunkten från ljuset och att det snart vänder och blir mörkare igen men då säger vi “förbanna inte mörkret, tänd ett ljus”.  Mer om det får du höra om ca två veckor. Ha en fin avslutning på maj och början på juni.

Hälsningar Andreas & Eleonore

DEl 6: Gluteus maximus

Välkommen till vår sjätte del i temaserien om muskler!
Den här gången är det dags för stora sätesmuskeln, Gluteus maximus, eller i vardagligt tal rumpan. Det är kroppens största enskilda muskelbuk och sitter i ryggslutet. Stora sätesmuskeln löper mellan tarmbenets utsida, korsbenet och lårbenets baksida. Muskeln bildar skinkans kontur. Den har som funktion att sträcka i höftleden och roterar benet utåt samt för benet åt sidan.

Varför är rumpans muskler så viktiga?
De största musklerna i kroppen sitter just i rumpan och det är de som ombesörjer en stor del av det dagliga slitet som gör att du kan röra dig. Att ha vältränade rumpmuskler gör att du får bättre hållning eftersom att sätesmusklerna håller ditt bäcken och därmed din hållning i rätt ställningar när du rör dig, när du sitter och när du står stilla. Att ha en tränad rumpa skonar också ryggen eftersom att du, varje gång du lyfter något, använder ben och rumpa. Är musklerna inte i form, så lyfter ryggens muskler onödigt mycket av tyngden, vilket kan ge smärtor. Dina sätesmuskler skyddar också ryggen. Stötar genom kroppen, till exempel när du går, springer, hoppar och så vidare, fortplantas upp genom kroppens leder. Är ben- och sätesmusklerna tillräckligt starka fångar de upp stötarna och skyddar ryggen.

Sammanfattningsvis är rumpan en stor muskelgrupp som ger massor av kraft när du går, springer, hoppar, kliver med mera. Speciellt vid snabb kraftutveckling som korta intervaller och backlöpning har du stor nytta av en stark rumpa.

Varje gång du tränar kommer du antagligen att aktivera rumpan på ett eller annat sätt. Så förutom att rumpan hjälper dig att tackla alla vardagens bestyr bidrar en stark och vältränad bak till en säkrare träning med minskad risk för skador, vilken träningsform du än tar dig an. Rumpan kan ses som kroppens motor, inte endast för att det är den största muskelgruppen på vår kropp, utan också eftersom den aktiveras i nästan alla dagliga övningar.

Hur kan man träna rumpan?
En klassisk övning för rumpan är utfallsövningar. De kan genomföras med stor variation men en basövning är den som utförs med skivstång. Stå med fötterna något isär. Placera skivstången bakom huvudet så at den vilar på axlarna och de ndre, mjuka delarna av nacken. Andas in och ta ett stort steg framåt samtidigt som du håller överkroppen så rak som möjligt. Gå ned tills det främre låret är parallellt med golvet eller något längre ned. Andas ut och återgå till utgångspositionen. Den här övningen tränas rumpan intensivt och i stort sett hela tyngden hamnar på främre benet. Det kräver viss balans så säkerställ att du har lätta vikter när du börjar med denna övning. Övningen kan också utföras med hantlar eller utan vikter.

Den andra övningen som vi vill tipsa om är sumoböj med skivstång. Det är en övning som är riktigt bra för att bygga upp en stark och vältränad rumpa. Den största skillnaden mellan vanlig knäböj och sumoknäböj är placeringen av dina fötter. Vid vanliga knäböj har du vanligtvis dina fötter placerade axelbrett och i sumoböjen har du dina fötter placerade bredare mellan varandra och dina fötter och tår pekar utåt. Ställ dig med fötterna brett isär, dina knän ska vara i en rak linje med din tår, så gå inte för långt ut med dina tår. Ta tag i skivstången, håll ganska tätt med händerna i mitten av skivstången. Utför en knäböj och sänk din kropp och se till att dina knän hela tiden rör sig i linje med dina tår, att din bål är spänd och att din rygg är rak.

 


Gå bara så långt ner som du kan utan att försämra din teknik eller balans. När du har nått en ställning där dina lår befinner sig i 90 grader med dina knän så pressar du tillbaka till startläget. Gå så lågt du kan, stanna en stund i bottenläget (cirka en sekund) innan du pressar upp till utgångspositionen. Se till att du håller din rygg rak under hela rörelsen. Andas in när du sänker din kropp och andas ut på vägen upp.

Nästa gång är det dags för sjunde och sista delen i denna serie om muskler. Då avslutar vi med de viktiga bröstmusklerna. Du vill väl kunna ge dina nära och kär en riktig björnkram? Till det behövs ordentliga bröstmuskler! Välkommen tillbaka för att få veta mer om den musklegruppen!

Ironman – vad är det?

Välkommen till ett nytt avsnitt i vår serie med poddinspelningar som fokuserar på olika ämnen som finns med i livets olika delar. Det handlar om träning, mål, ambitioner, hur vi som människor kan utvecklas om vi vill, hur vi möter varandra i vardagen, konflikthantering och en mängd andra spännande områden.

Den här gången får du som lyssnare ta del av hur det har gått för Andreas, som nu uppnått ett av sina delmål för i år; att genomföra en halv Ironmantävling. Bra jobbat, Andreas! Här är bildbevisen:

En ironmantävling består av tre deltävlingar som genomförs i en följd. Det handlar om att först simma en sträcka, sedan cykla och till sist springa en given sträcka. En hel ironman omfattar 3,86 km simning, 180,2 km cykling  och 42 195 m löpning.

Förutom en uppföljning på ironmanmålet så pratar vi också om hur vi bemöter varandra i vardagen och varför vi ibland per automatik går in i ett negativt förhållningssätt kopplat till vissa situationer. VI delar också med oss av guldkornen från våra vardagsliv sedan förra poddinspelningen. God lyssning!

Nästa podd kommer att bjuda på resonemang om det som populärt kallas för personligt varumärke. Vad är det? Och hur profilerar sig våra riksdagspartier nu inför valet och hur ser deras personliga varumärke ut?  Tills dess, ta vara på dagen, värmen, solen och det du behöver för att må bra! Ibland kan en rondellhund vara guldkornet i vardagen!

Del 5: armarna uppåt sträck!

Vi har kommit till del fem i vår temaserie om musklerna. Den här gången fokuserar vi på armarna och de muskler som gör att du kan använda armarna på ett optimalt sätt.

Varför är armarnas muskler så viktiga?
Målsättningen för många som tränar styrketräning är stora, starka ”guns” eller mindre välsvarvade biceps- och tricepsmuskler.  Att träna för att forma dina armar är helt ok, men vi vill också framhäva de rent funktionella anledningarna. Därför inleder vi detta tema med vilka muskler det rör sig om och tre goda anledningar till varför det är bra att träna dina armar.

Muskler som primärt jobbar när du tränar armarna
Musculus biceps brachii, överarmens tvåhövdade muskel på armens framsida med uppgift att böja armen. Triceps brachii, överarmens trehövdade muskel på armens baksidan som sträcker armen. Underarmarna som är en komplext sammansatt muskelgrupp bestående av ett 20-tal mindre muskler som framför allt ger dig greppstyrka.

Varför träna armarna?
Armarnas muskler är med i de flesta lyft, pressar och rörelser du gör med överkroppen. Bära barn, lyfta matkassar, kratta löv, skjuta barnvagn – här har du stor nytta av starka armar. Starka armmuskler kan också leda till förbättrad hållning då axlarna per automatik får sig en omgång när du tränar armarna. Du har också stor nytta av starka armar i dina övriga träningsövningar. Armmusklerna hjälper till mycket när du kör många tyngre basövningar, som exempelvis bänkpress, marklyft, roddövningar och chins. Även tvärtom får övriga muskelgrupper bra träning när du fokuserar på dina armmuskler.

Hur kan man träna armarna?
Att träna armarna handlar mycket om att kombinera träning av triceps (baksidan av överarmen) och biceps (framsidan av överarmen). Att träna bicepsmusklerna kan du göra genom en mängd olika övningar där du lyfter hantlar eller skivstång med olika vinklar. En variant på bicepscurls är att köra övningen omvänd med skivstång. Stå med fötterna något isär och med raka armar, håll skivstången med överhandsfattning, det vill säga med tummarna inåt. Andas in och lyft skivstången, andas ut vid slutat av rörelsen. Återgå till utgångspositionen och sänk skivstången i en kontrollerad rörelse. Den här övningen tränar handledens sträckmuskler och är en utmärkt övning för att stärka handleden.

För att träna tricpes finns det också en mängd varianter för att träna denna del av armen. En övning som är bra att kunna är liggande tricepspress med stång. Ligg på en plan bänk, håll skivstången med överhandsfattning och ha armarna sträckta uppåt. Andas in och böj armarna. Se till att inte vinkla ut armbågarna. Sänk ned skivstången mot pannan eller bakom huvudet och återgå därefter till utgångspositionen. Andas ut vid slutet av rörelsen. Övningen kan varieras med hantlar och kan också göras i olika maskiner på gymmet.

Så glöm inte att ge armarna en rejäl omgång nästa gång du är på gymmet eller passa på och ta en mikropaus och kör lite bicepscurls med mjölkpaketet. Vardagsträningen ska inte föraktas eller glömmas bort! Vi ses nästa gång med del 6 och då är temat kroppens största muskler, rumpan! Häng med och njut av sol och värme nu i maj månad.