Trädgård, marknad och kultur

DSCF2404

Tvekar vi någon gång över att ge oss ut på våra maskrosjoggar? Den frågan har vi fått några gånger under året. Och svaret är nej, vi har inte en enda gång tvekat eller frågat varandra om vi verkligen ska springa just den här dagen. Däremot har vi ändrat våra tänkta turer i sista minuten (eller till och med på vägen). Och det är en del av upplägget. Vi bestämmer i princip samma morgon vart vi ska bege oss. Ibland har vi en tydlig målbild, ibland en ungefärlig geografisk riktning och sträcka. Allt beror på dagsform, väder, lust och vad vi är nyfikna på.

DSCF2396
Den här helgen har Lidingöloppet gått av stapeln och en del av Maskrosjoggarna tog sig runt de 30 kilometrarna på lördagen. Snyggt jobbat! Och i och med är det något stelt i benen så här dagen efter och dagens maskrosjogg en kort tur, men en mycket naturskön sådan. Häng med till Vinterviken!

20150927_120835

DSCF2394

Söndagen bjöd på en strålande höstdag med solsken och en natur som håller på att göra sig redo och skifta färg i takt med årstidsväxlingen. Vi rörde oss i sakta mak från Hornstull över Liljeholmsbron och ned längs Lövholmsvägen, in på Trekantsvägen, förbi sjön Trekanten och vidare längs Vinterviksvägen fram till Vintervikens Trädgård. En stor och skön trädgårdsoas med mängder av olika aktiviteter och ett säsongsöppet café. Caféet är KRAV-certifierat och på menyn finns smörgåsar med vegetarisk inriktning, bakverk inspirerade av rawfood och viltkorv att grilla själv. Ett trevligt utbud och vi provade grillad smörgås med aubergineröra och tofu. Helt ok att avnjuta i solen med en kopp kaffe. Vi kan starkt rekommendera ett besök i Vintervikens trädgård, det ger njutning för öga och själ.

DSCF2400

Bomber och granater – här har det sprängts!

Vinterviken (äldre stavning Winterviken) är en vik av Östra Mälaren och en dalgång med tillhörande parkområde i stadsdelen Aspudden i Stockholm. Området gränsar till Gröndal.

DSCF2387

Vinterviken domineras av Alfred Nobels anläggningar där olika former av industriell verksamhet bedrivits fram till 1980-talet. De historiska byggnaderna är numera K-märkta och används bland annat för restaurangverksamhet.

Namnet Winterviken är känt från 1600-talet. En väg, som användes på vintrarna när isen låg, ledde från Fittja och Mälaröarna in i Vinterviken och fortsatte över sjön Trehörningen (nuvarande Trekanten) in till staden vid Hornstull. Ända in på 1930-talet fanns i Vintervikens dalgång en liten sjö som hette Långsjön. Den låg mellan Blommensbergsskolan och Nobels dynamitfabrik.

År 1865 köptes hela området av Alfred Nobel som flyttade hit från Heleneborg på Södermalm eftersom verksamheten blev för farlig för allmänheten där. I Vinterviken anlade han en fabrik och testverksamhet för tillverkning av framför allt dynamit. Platsen var vald med omsorg, i en smal dalgång omgiven av höga berg med skog och direkt anslutning till Mälaren. Ett intyg bifogades där ägarna i Vintervikens närhet, Aspudden, Blommensberg, Mörtviken och Örnsberg inte hade något emot att en sprängämnesfabrik byggdes. När köpet var klart, flyttades apparaturen in i ett stall, ett växthus fick bli laboratorium osv. I starten var Alfred Nobel själv VD, driftingenjör, korrespondent, kassör och reklamagent.

DSCF2384

I juni 1868 inträffade en stor explosion i laboratoriet, då 14 arbetare dödades. Olyckan var den största i Vintervikens historia. År 1874 exploderade återigen fabriken och 12 personer omkom. I slutet av 1800-talet beslutade man på grund av olycksrisken att flytta dynamitlagren till ett skogsområde i nuvarande Botkyrka kommun; det fick namnet Vinterskogen och var i bruk ända in på 1970-talet. Tillverkning av sprängmedel fortsatte i Vinterviken till 1921 men Nitro Nobel AB hade viss verksamhet kvar till ända till 1980-talet.

På 1950- och 1960-talen bedrev statliga dåvarande AB Atomenergi viss framställning av kärnbränsle på området.

Aspudden

För att ta sig till Vinterviken kan man till exempel åka tunnelbana till Aspuddden. Aspudden är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Den gränsar till Gröndal, Liljeholmen, Midsommarkransen och Hägersten. Området började exploateras på 1910-talet då Byggnads AB Manhem köpt upp mark som avstyckats från Hägerstens gård. Namnet Aspudden är känt sedan 1772. Det var ursprungligen ett torp som löd under Hägerstens gård, som avstyckats från Årsta gård 1760. Senare delades egendomen i Stora och Lilla Aspudden. Under 1800-talet fanns på Lilla Aspudden blomster- och fruktodlingar. På Stora Aspudden odlades tobak. Åkeriägaren Per Lundkvist köpte marken 1884 och sålde i sin tur till Olsson och Rosenlund som köpte marken 1894 och 1898 fick tillstånd att använda marken för att bygga bostäder. Bolaget valde att stycka av den och sälja till olika byggbolag.
Centrala Aspudden är bebyggt med bostadshus i innerstadsstil med slutna kvarter. Dessa hus uppfördes i jugendstil på 1910-talet. De flesta lägenheter var små; detta var en stadsdel för arbetare. Lägenheterna var större än de i Stockholm men i enrummare kunde 8-10 personer komma att bo i. I regel var de nya invånarna inflyttade från Södermalm. Affärslokaler uppfördes i husens bottenvåningar och en rad verksamheter etablerades. För det ännu tämligen isolerade Aspudden kom dessa butiker att ofta bli det enda alternativet för arbetarna som bodde där. Huvudgatan fick namnet Jarlagatan – idag heter den Hägerstensvägen. Byggandet tog dock inte riktig fart förrän 1911 då Södra Förstadsbanan drogs fram genom området. Spårvägen gick från Liljeholmen via Kilaberg längs med Hägerstensvägen.

Aspuddens tunnelbanestation trafikeras av röda linjen och ligger mellan stationerna Liljeholmen och Örnsberg. Stationen öppnades den 5 april 1964, när första etappen av röda linjen invigdes.

Fruntimmersvecka varje dag i Fruängen

DSCF2374Dagens joggingtur slingrade sig från Hornstull, över Liljeholmsbron, ned via Liljeholmen och förbi sjön Trekanten, vi fortsatte via Vinterviken, joggade förbi Örnsberg, Västberga och efter ca åtta kilometer var vi framme vid Fruängen. Nyfikna stannade vi vid Fruängen för att kolla in denna förort med historia från 1950-1960-tal. På vägen dit passerade vi såväl villor som flerfamiljshus och gatunamnen i Fruängen domineras av olika kända kvinnonamn som till exempel Elsa Brändströms gata, Ellen Keys gata och Eva Bonniers gata.
Fruängens centrum är ett klassiskt utomhus centrum med de vanliga butikerna som brukar finnas i ett centrum: Systembolaget, apotek, spel- och tobaksaffär, livsmedelsbutiker och några klädesbutiker. Vi strosade runt en stund och kollade korvkiosken, grillrestaurangen, Pressbyrån och kebabstället innan vi hittade Café Koppen.

Café Koppen

DSCF2372

DSCF2371

Café Koppen Konditori och Bageri erbjuder fullt sortiment. Bakom disken fanns allt att välja på: köttbullssmörgås, focaccia, bullar och bakverk och lunchrätter. Caféet har gott om utrymme och en blandning av gäster som speglar mångfalden bland Fruängens invånare. En skönt trivsam och avslappnad känsla inne på caféet. För vår del blev det en smörgås och kaffe denna lördag.  Café koppen har också ett engagemang kring stickning och välkomnar alla som vill träffa stickintresserade varje tisdag eftermiddag.

DSCF2370

Fruängen

Fruängen är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Stadsdelen bildades 1 februari 1948. Namnet kommer från torpet Fruängen som lydde under Västberga gård och låg vid Gamla Södertäljevägen. Torpet revs i början av 1960-talet i samband med att det moderna Fruängen byggdes. I Fruängen finns även ett av de större stadsdelscentrumen i denna del av Stockholm (Fruängen med angränsande stadsdelar). Fruängens centrum byggdes 1961.

Tunnelbanestationen Fruängen invigdes 5 april 1964.

Kuriosa: Fruängens IF bildades 1960 av Bengt Oscarsson, klubbens förste ordförande. Från början var det nog tänkt att föreningen skulle bli en kvartersklubb med lokala värvningar runt Doktor Widerströms Gata, men snart var hela Fruängen engagerad. Ishockey, fotboll, bandy, basket och brottning har varit några av idrotterna inom klubben, som genom åren har fostrat flera elitidrottare: en svensk mästare, två världsmästare, en olympisk bronsmedaljör och en allsvensk fotbollsspelare.

Vem minns inte Tårtan?

DSCF2364Lördag igen och vi har kommit in i mitten av september. Ljummet väder ute, några moln på himlen och denna eftermiddag går loppet Stockholm halvmarathon av stapeln.  Vad kan väl vara bättre än att värma upp med en kortare maskrosjogg och en trevlig lunch innan loppet (som en av oss deltog i)? Sagt och gjort. Vi gav oss ut på en joggingtur runt Södermalm med start vid Hornstull, ned längs Hornstulls strand och Bergsunds strand, rundade Reimersholme och följde Söder Mälarstrand nästan ända fram till Slussen. På Hornsgatan 32 hittade vi det genuint trevliga caféet Tårtan med anor från det klassiska barnprogrammet ”Tårtan”.

DSCF2359

Inte ett spår av Janos, Frasse och Hilding

Barnprogrammet Tårtan från 1970-talet har blivit en riktig klassiker och serien spelades in i café Tårtans lokaler. I dagsläget är Tårtan ett modernt café med bland annat soppor, smörgåsar, sallader, efterrättspajer, kladdkaka, bullar och småkakor på menyn. Något för alla smaker. Och som tur är såg vi inte ett spår av karaktärerna från serien “Tårtan” (Janos, Frasse och Hilding) hos Caféets representanter.

Vi fastnade för linssoppa och räksmörgås och delade på en morotskaka som efterrätt. Trevligt bemötande, skön lokal med personlig prägel på inredningen och det smakade bra. Vi lämnade caféet med ett leende på läpparna. Vi kan varmt rekommendera en skön promenad genom stan och sedan en fika hos Café Tårtan!

DSCF2345

DSCF2352

Mariatorget

Café Tårtan ligger ganska nära Slussen men kanske ännu närmare Mariatorget så vi väljer att nämna några ord om Mariatorget i denna text.

Mariatorget (innan 1959 Adolf Fredriks torg) är en park på Södermalm i centrala Stockholm. Den är belägen mellan Hornsgatan 31 och S:t Paulsgatan 24. Mariatorget fick sitt nuvarande namn 1959.

Dåvarande Adolf Fredriks torg planerades 1897. Parken mäter 140×80 meter, varav parkdelen är 130×60 meter (0,8 hektar). I centrum av parken ligger bronsfontänen “Tors fiske” av Anders Wissler, rest 1903. Runt fontänen finns grusgångar, planteringar och gräsmattor.

Området ingick tidigare i den stora Daurerska egendomen där Carl Michael Bellman föddes 1740 och växte upp. Torget byggdes i slutet av 1760-talet och fick namn efter Kung Adolf Fredrik. Han tillät namnet under förutsättning att man upphörde med att använda området som avrättningsplats. Adolf Fredriks torg blev istället en omtyckt plats för officiella parader. Här restes på 1770-talet det Sutherska huset som från 1800-talets början kom att hysa den Philipsenska Skolinrättningen. 1875-76 restes S:t Paulskyrkan för stadens första metodistförsamling. Efter att föreningen annonserade ut kyrkan så valde de noggrant mellan många anbud, och fastnade för Stockholms Stadsmission som kommer använda den för olika typer av verksamhet.

Fram till 1 oktober 1905 var torget ett salutorg med 32 stånd. År 1923 föreslog Namnberedningen att torget skulle byta namn till Mariatorget för att undvika förväxling med Adolf Fredriks kyrka som ligger på Norrmalm. Namnbytet skedde dock först 1959, i samband med planerandet av den tunnelbanestation som kom att placeras något hundratal meter söder om torget.

Hösten 2012 invigdes fyra ljudverk med gömda högtalare på Mariatorget. Tre är “Ljudrum” där ljuden är hämtade från de fyra elementen – jord, eld, vatten och luft. De bildar tre avgränsade ljudområden eller ljudrum, två av dem ligger mot Hornsgatan och ett mot Sankt Paulsgatan. Det fjärde ljudverket ligger också mot Sankt Paulsgatan och kallas “Spelrum”, där gungans rörelse ger en rofylld upplevelse.

Mariatorget är en station i Stockholms tunnelbana. Stationen trafikeras av T-bana 2 (röda linjen) och ligger mellan stationerna Slussen och Zinkensdamm. Stationen öppnades den 5 april 1964.

Nöta skosula i 15 km för att besöka en stjärnbagare

DSCF2342

Efter en vecka med halsont och förkylning inom Maskrosteamet bestämde vi oss denna helg för att ont ska med ont fördrivas. Efter en kort utvärdering av form och hälsa fattade vi beslut om att lördagens tur fick bli till Orminge och ett besök hos Daniel Lindebergs konditori och bageri.

Det här var inte den roligaste joggingturen vi haft under året. Vi utgick från Hornstull, joggade längs Hornsgatan, svängde in på Ringvägen mot Skanstull, vid Eriksdalbadet joggade vi över Skansbron, vidare längs Hammarby allé, Lugnets allé, Sickla kanalgata, Sickla allé och sedan följde vi Värmdövägen ända bort till Orminge. En joggingtur på 15 kilometer. Eftersom vi valde den rakaste vägen så fick vi stå ut med långa tråkiga sträckor längs trafikerade vägar men däremellan också trevliga mindre områden med små centrum och villaområden med blandade varianter av trädgårdar och hus att vila ögonen på.

Vädermässigt var lördagen skön utifrån ett löparperspektiv. Sol och moln blandat, 14 grader, lite höstlikt med fallande gula löv längs vägen och en lätt vind. En skönt avslappnad början på hösten.

“Närmast när det gäller”…

…det är Orminge centrums slogan. Den påminner lite om Enköpings kommuns slogan som är “Sveriges närmaste stad”.  Nåja, Orminge Centrum är från 1971 men genomgick en kraftig ombyggnad 1992-1993. Det är ett centrum med de vanliga butikskedjorna representerade och en blandning av livsmedel, kläder, djuraffär, träningscenter, pressbyrå och systembolag.  Ingen av oss hade sedan tidigare varit i Orminge så området var för oss helt nytt. Den association som vi gjorde till orten medan vi joggade var kopplad till Markoolio som vi vet har sitt ursprung här. Just nu har Orminge Centrum en profilering om att de har öppet längre på söndagar, därav bilden nedan som vi tyckte var lite rolig.

DSCF2340

Från stjärnkrogar till konditori

Vi hade mycket höga förväntningar på dagens fikaspaning. Vi har följt Daniel Lindeberg i hans tidigare projekt med både restauranger och andra caféer så nu såg vi fram emot att besöka hans bageri och konditori på hemmaplan. Våra förväntningar på det här besöket var, som sagt, mycket höga!

DSCF2338

Lindeberg bageri & konditori håller till i en ljus, fräsch och modern lokal men den är avlång och ganska liten. Detta gör att man står i kö längs lokalen (mellan caféborden) för att få beställa och handla. Medan man står i denna kö finns i princip ingen möjlighet att i förväg spana på bröd och bakverk vid disken. Det tog ganska lång tid för varje kund och när man kommer fram gäller det att snabbt utvärdera utbudet och välja. Denna känsla bygger på att det är lite rörigt med kö bakom och vid sidan, lite trängsel och inte helt komfortabelt med logistiken.

Utbudet var stort med såväl matbröd som olika sorters bullar, småkakor och några smörgåsar. I ett vitrinskåp vid sidan om fanns några mycket vackra bakelser i olika form och innehåll. Allting såg fantastiskt inbjudande ut.
Vi bestämde oss för att ta några olika bullar och dela på för att provsmaka lite blandat.

DSCF2332
Sammanfattningsvis kan vi säga att de var goda men inte bättre eller sämre än något annat bageri som vi besökt. Vi kanske borde ha testat bakelserna i stället för att få något utöver det vanliga. Det vet vi inte just nu men lite besvikna var vi och det kan hänga ihop med våra mycket högt ställda förväntningar och att vi faktiskt nu gjort 40 olika utvärderingar under året och flera av våra andra café-besök har definitivt varit något utöver det vanliga (i positiv bemärkelse).

Lindeberg skriver på hemsidan om sitt konditori att det ska kännas trivsamt, barnvänligt och avslappnat. Ja, det kanske det gör men just den här dagen var det mycket folk och det var lite för trångt och stressigt för att vara helt avslappnat. Bra initiativ med  ett ställe som det här i Orminge, fortsätt utveckla det vidare och hitta en mer funktionell lokal!

Orminge

Orminge är ett område i kommundelen Boo i Nacka kommun. Orminge domineras av bostadsområdet Västra Orminge med 2600 lägenheter uppfört 1964-71 på uppdrag av dåvarande Boo kommun. Området har en tidstypisk zonindelning med en uppdelning i tre zoner; en inre grönzon, en mellanzon med bostadsbebyggelse och en yttre trafikzon med bilvägar, parkeringsplatser och ett centrum i utkanten. Området utmärker sig genom en terränganpassad bebyggelse, präglat av låga hus. Kommunens målsättning var att bibehålla landskapets ursprungliga karaktär, och skapa en låghusbebyggelse som kunde anpassa sig till de befintliga villaområdena runtomkring. De flesta husen är antingen två våningar höga lamellhus eller tre våningar höga punkthus.

I Orminge finns också ett centrum (Orminge Centrum) och ett stort vattentorn, som rymmer 12 300 kubikmeter. Tornet är 32 meter högt och stod klart 1971. Det är en betongcylinder, klädd med en trästomme och aluminium utanpå.

Till Orminge kan man åka buss, till exempel från Slussen. En färd på ca 20 minuter.