Vem är Lasse i Parken?

DSCF2157

Solen sken även idag, ännu färre moln på himlen jämfört med i går och temperaturen har tagit sig över 20-gradersstrecket. En härlig dag för en fikaspaning med den obligatoriska joggingrundan före.

Dagens runda blev runt Södermalm med start vid Hornstull, ned längs Årstaviken, förbi Årstalundens båtklubb, Skanstull, under Skanstullsbron, Norra Hammarbyhamnen ända bort till Danviksbron, svängde vänster förbi Viking-terminalen, följde Stadsgårdsleden mot Slussen, in på Söder Mälarstrand och efter knappt 10 km var vi framme vid dagens fikaställe Lasse i Parken. Ett riktigt klassiskt utomhusfik (och matställe) med, på sommaren, levande musik på kvällstid.

En krog med anor och taggar

DSCF2153DSCF2154

Den här lilla oasen ligger mellan olika trafikleder men det märker man inte av när man sitter i den lummiga trädgården innanför rödmålade plank. Det k-märkta huset har anor från tidigt 1700-tal och i trädgården finns utrymme för både människor och hundar.

​På menyn finns allt från husmanskost, grillat, sallader, soppa, smörgåsar och hembakt. Återigen hamnar vi i angenäma problem när vi ska välja vad vi ska äta, allt ser mycket inbjudande ut. Men eftersom vi slagit in på någon typ av leverpastejsmörgåsvecka så valde vi det idag också. Och den här leverpastejsmörgåsen hade något extra. Den påminde om ett smörrebröd med en rejäl skiva leverpastej toppad med rostad lök, picklad rödlök och lite gräslök vilket gav en extra touch till helheten. Kaffet var starkt och gott! Har du inte vandrat runt Södermalm och avslutat med Lasse i Parken så gör det. Gärna en varm och fin sommardag som idag.

20150628_113554

Lasse i Parken drivs sedan 2005 som ett familjeföretag. Namnet kommer från den tidigare ägaren Lasse Helgö, han håller numera till på Henriksvik på Långholmen.
I det gamla torpet som caféet är inrymt i drevs krog på undervåningen redan 1740. Det har också varit traditionellt ölkafé till någon gång in på 50-talet. Då kallades det i mannamun för ”Taggen”, vilket kom sig av att ölgubbarna, då de hade speciella ärenden, ibland stack sig på de många rosenbuskarna som växte kring huset.

Högalidsgatan

För att ta sig till Lasse i Parken kan man åka buss till hållplats Högalidsgatan.

20150628_115942

Högalidsgatan är en 1 000 meter lång gata på Södermalm i Stockholm. Högalidsgatan fick sitt namn i samband med namnrevisionen 1885 inför nyregleringen av stadsplanen på västra Södermalm. Man påpekade vid namngivningen att gatunamnet är valt “med hänsyn till belägenheten eller naturförhållandena”. “Lid” betyder backe eller bergssluttning. Gatans riktning bryts vid några punkter, dels vid Varvsgatan, dels vid Långholmsgatan och Tobaksspinnargatan.

Invid Högalidsgatan ligger malmgården Kristinehov och Borgarhemmet samt Högalidskyrkan, byggd 1917–1923. Högalidsgatan omsluts i sin östra del av 5–7 meter höga naturstensmurar på båda sidor. De höga murarna skapar ett speciellt och för denna del av Stockholm karaktäristiskt gaturum.

Ingen skugga faller på Stora Skuggan

DSCF2129Spaningen efter sol och sommarfik i Stockholmsmiljö fortsätter.  Även den här joggingturen skedde i solsken med endast några få moln på himlen. Och det finns många oaser att upptäcka i Stockholmsområdet, ett av dem är Stora Skuggan.

DSCF2124

Med solen i ryggen, 16 grader varmt och en luftfuktighet på 63% joggade vi denna lördag, den 27 juni, från Hornstull, längs Hornsgatan mot Slussen, förbi Skeppsbron, Kungsträdgården, Stureplan, Sturegatan, vidare på Lidingövägen, svängde vänster vid Östermalms IP in på Södra Fiskartorpsvägen, Norra Fiskartorpsvägen, Stora Skuggans väg och målet Skafferiet i Ekoparken.  Sammanlagt ca 8 km.

4H-gård, hundar, och fåglar

DSCF2126

När den svenska sommaren visar sig från sin bästa sida, som idag, är den här typen av fik helt fantastiska. Den gamla Dragonladan som inrymmer Skafferiet låg tidigare på Dragongården (nuvarande Kinesiska ambassadens område) och flyttades 1987 till Stora Skuggan. Skafferiet har fika för såväl människor som djur, här välkomnas till exempel hundar och det finns hundkex att köpa till de fyrfota vännerna. Intill Skafferiet finns också en populär 4H-gård som bland annat har svenska lantrasdjur såsom fjällnärako, jämtget, ryafår, åsbohöns och nordsvensk häst, men också kaniner, ponnyhästar och katter.
Stora Skuggan och Skafferiet ligger på norra Djurgården i nationalstadsparken och miljön är fri från vägljud. På sommaren kan man sitta vid bord under ekarna eller på terassen runt huset med vackra träd och blomster runt.

Mumsigt utbud

20150627_121848

Café Skafferiet har ett gediget utbud av såväl varma maträtter som smörgåsar, pajer, sallader och lika många sorters fikabröd. Vi hade svårt att välja mellan de olika, mycket inbjudande, alternativen. Men eftersom vi är barnsligt förtjusta i leverpastejsmörgås så blev det dagens alternativ. En god smörgås på rågbröd och välkomponerad med leverpastej, sallad och gurka. Kaffet var något blaskigt. I övrigt, full pott, kan starkt rekommenderas!

20150627_115158

Avslappnade och värmda av sol och trevlig fika traskade vi till Universitetets tunnelbanestation för att åka hem. Området var helt dött denna lördag och vi såg inga fik i närheten som vi hade kunnat ha som alternativ till Skafferiet. Det skulle varit Pressbyrån vid tunnelbanestationen då (dock ej aktuellt en solig dag som denna).

20150627_123256

Universitetsområdet är inramat av en skulpturpark som heter Terrakotta (konstnärsparet Lindblom) och som anspelar till den italienska benämningen på det brända, ej glaserade rödbruna lergods som använts sedan antiken.  Skulpturparken består av tre delkompositioner varav den första består av ett piazza-liknande utrymme med tolv vridna kolonner i rött och gult tegel som står i en cirkel vid tunnelbanans uppgång.  I dess mitt står en rundformad sockel i rött tegel toppat med ett bronsklot. Verket fungerar utmärkt som mötesplats men även som sittplats för trötta studenter och andra vilosugna bakdelar.

Universitetet

Stockholms universitet är ett statligt universitet i Stockholm. Universitetet har ett naturvetenskapligt och ett humanistiskt-samhällsvetenskapligt område. Inom dessa områden ligger samhällsvetenskaplig, juridisk, humanistisk och naturvetenskaplig fakultet. Universitetet grundades som Stockholms högskola (StHS) 1878. Nuvarande namn och universitetsstatus erhölls den 3 september 1960, då högskolan förstatligades.  En tradition av högre utbildning fanns i Stockholm långt innan Stockholms högskola bildades. Som det främsta exemplet härpå träder Collegium regium, även kallat Academia stockholmensis, fram. Collegium regium var en sorts högskola och grundades av Johan III år 1576. Denna utbildningsanstalt förföll dock när dess professorer flyttades till Uppsala år 1593 och det där återupprättade universitetet.

Stockholms högskola inledde sin verksamhet hösten 1878 med stöd av bidrag från allmänheten och Stockholms stad. Till en början höll man till i förhyrda lokaler och föreläsningar hölls uteslutande i naturvetenskapliga ämnen. De första egna professorerna anställdes under 1880-talet, bland dem Sveriges första kvinnliga professor Sofia Kovalevskaja som var professor i högre matematisk analys. Den förste samhällsvetenskaplige professorn var Viktor Rydberg, professor i kulturhistoria från 1884. Professor Svante Arrhenius erhöll som förste svensk ett Nobelpris, i kemi 1903.

Stockholms Universitets logotype tecknades ursprungligen av hovgrafikern Karl-Erik Forsberg (1914–1995) i samband med att Stockholms högskola blev ett statligt universitet 1960. Märket består av en fackla omlindad av en olivkvist i kombination med tre kronor och en sigill-omskrift. De tre kronorna, en symbol för riket Sverige, har Karl-Erik Forsberg adderat. I universitetets märke illustrerar kronorna det statliga huvudmannaskapet.

Universitetet är en tunnelbanestation i stadsdelen Norra Djurgården i Stockholms kommun. Stationen trafikeras av linje 14 mot Mörby centrum, och används av cirka 10 000 personer under en vanlig vardag. Stationen togs i bruk 12 januari 1975.

DSCF2135

KRAV-certifierat och kultur hos Koloni

20150621_134946 (1)

I ett midsommarstängt Stockholm får man leta för att hitta guldklimparna till fik som är öppna och den som söker finner.
Vi gav oss ut på en maskrosjogg även idag, söndag den 21 juni, och efter vårt förra, mindre lyckade försök att ta oss till Koloni i Saltsjö-Duvnäs, så lyckades vi idag.
Trogna läsare kommer ihåg hur vi den 23 maj fick ändra våra planer mitt under pågående joggingtur på väg till Koloni. Den gången började regnet ösa ned och vi valde att spana på fik i Sickla i stället.

Dagens väderlek var perfekt för ett besök vid matkafé Koloni i Saltsjö Duvnäs. Vi hade växlande molnighet på himlen när vi joggade längs Hornsgatan, förbi Slussen, över Danviksbron, vidare längs Värmdövägen, in genom ett underbart villaområde längs Ängsvägen, Parkvägen, Salsjöbadsvägen och slutligen följde vi Strandpromenaden tills vi nådde dagens mål: Koloni. En sträcka på ca 12 km. På vår väg mot Slatsjö-Duvnäs stegade vi oss fram i, för oss, helt nya områden och vi fick ta intryck av såväl magnifika villor som köpcentrum och hyreshus längs vår väg.

DSCF2113

Kravtänk och konst

Väl framme med solen skinande från en ganska klar himmel kunde sitta ute i den trädgårdsmiljö som omger Koloni. Sammanfattningsvis gav Koloni trevlig service, härlig sommarmiljö och en meny som visar på ett modernt och genomtänkt innehåll med varmrätter, sallader, smörgåsar och kaffebröd. Hela upplägget är också baserat på ekologiskt innehåll och att matkaféet är KRAV-certifierat. Vi valde salladsalternativet med varmrökt lax med picklad gurka & fänkål, rostade hasselnötter och rött ris respektive polkabetor, äpple, smulad getost, svensk kyckling, pumpakärnor och vinägrett. Mycket goda smaker i bägge salladerna!

2015-06-21_15.01.38

Koloni finns inte bara i Saltsjö-Duvnäs utan också inne i centrala Stockholm. Gemensamt för Kolonis serveringar är att de ligger i anslutning till platser med en spännande kulturell verksamhet, utställningar, evenemang eller liknande. I Saltsjö-Duvnäs har Koloni funnits sedan 2001 och matkaféet ligger intill Olle Nymans Ateljéer & Konstnärshem.

Saltsjö-Duvnäs

Saltsjö-Duvnäs är ett villaområde på Sicklaön i den mellersta delen av Nacka kommun i Stockholms län, vid Skurusundet. Duvnäs har rötter från medeltiden och bevarar flera värdefulla gårdsbyggnader och enstaka äldre hus från 1700- och -1800-talen. Saltsjöbanans station i Duvnäs öppnade 1893, vilket öppnade upp för villabebyggelsen som sedan dess präglar området. Bland villorna finns många välbevarade exempel på påkostade byggnader från 1910- och 1920-talen.

I slutet av 1750-talet anlände industrimannen Robert Finlay till Duvnäs och lät uppföra Duvnäs nedre gård som fortfarande är bevarat. Gården är idag bostäder, men uppfördes som industrihus åt Finlay som tillverkade nålar och hade en smedja för tillverkning av lås. Affärerna slutade i konkurs och Finlay lämnade Duvnäs 1771. Under 1800-talet växlade ägarna, bland annat köpmännen Jacob Dubbe (1823-44) och Jacob Adolf Hägg (1844-63). Familjen Hägg sålde 1863 till Robert Küsel .  På den övre gården föddes konstnären Olle Nyman, som var barnbarn till Robert Küsel. Olle Nyman kom att stanna kvar i Saltsjö-Duvnäs och hans ateljé liksom gårdsbyggnaderna ägs idag av en stiftelse och idag bedrivs utställningsverksamhet på gården.

Saltsjö Duvnäs var ett av flera villasamhällen som växte fram längs den nya Saltsjöbanan.  Området har många välbevarade villor från den första utbyggnadsperioden, 1908-25. Byggnaderna speglar tidens arkitektoniska trender, speciellt nationalromantik och jugend är rikligt representerat. De nationalromantiska villorna kännetecknas av stora tunga volymer med stora, ofta brutna, takfall spröjsade fönster med små rutor. I många fall klädda med träpanel, målat i gult och rött eller mörkbrunt laserade.

I området finns en järnvägsstation på Saltsjöbanan som invigdes den 8 juli 1893. Från början var namnet Dufnäs, men 1895 ändrade man till det nuvarande efter påtryckningar från Kungliga järnvägsstyrelsen. Stationshuset finns kvar, i stort sett i originalskick. Här fanns från början expeditionslokaler samt sju rum och tre kök för järnvägens personal. I dag finns Stazione, en italiensk restaurang, i huset.

En midsommardagsjogg med inslag av amfibiebuss

DSCF2099

Midsommardagen den 20 juni och vi hade bestämt oss för att ge oss ut på en maskrosjogg i Stockholms innerstad. Vädret kan beskrivas som typisk svensk sommar. 13 grader och regn i omgångar under i stort sett hela dagen. Nåja, vi begav oss ut för en skön joggingtur och med låga förväntningar på att hitta öppna fik. Det var ju trots allt midsommardagen. Och mycket riktigt, det mesta var stängt inne i centrala Stockholm men turister fanns det gott om och vi fick en mycket spännande och spontan upplevelse med Stockholms (och Nordens) enda amfibiebuss.

Djurkyrkogård och Starbucks

För att kort beskriva dagens tur så började vi vid Hornstull, sprang längs Hornsgatan mot Slussen, via Skeppsbron, Kungsträdgården och sedan följde vi Strandvägen till Djurgårdsbron.

DSCF2073

DSCF2084
När vi kom dit stod amfibiebussen och tog ombord passagerare. Nyfikna som vi är hoppade vi på bussen och fick en spännande guidad tur med den specialbyggda bussen som klarar både vatten och land. En mycket udda och rolig upplevelse som vi kan rekommendera! Efter 75 minuters busstur var vi tillbaka på Djurgårdsbron och fortsatte springa längs Djurgårdskanalen, runt Hundudden, förbi Djurkyrkogården, Kaknästornet, Diplomatstaden, Strandvägen och avslutade vår tur på Stureplan.  Det blev sammanlagt ca 14 km.

DSCF2095DSCF2097

Har du inte besökt Djurkyrkogården på Djurgården så gör det. En fantastisk plats där allt från fåglar till hundar, katter och hästar ligger begravna. Djurkyrkogården har en 100-årig historia och ligger väl dolt i ett lummigt skogsparti men ändå tillgängligt för besökare.

Vid Stureplan kunde vi snabbt konstatera att det mesta var stängt, både runt Stureplan och inne i Sturegallerian. Vi testade därför det relativt nyöppnade Starbucks på Kungsgatan 2. Ett ok ställe med en fyllig standardmeny á la Starbucks koncept med såväl olika kaffealternativ som smörgåsar och fikabröd. Kaffet var dock något blaskigt och smörgåsarna bleka i smaken.

20150620_13510320150620_134908

Från ruckel och plank till anrik saluhall

Östermalmstorg är Stockholms stadsdel Östermalms centrum, hit leder Sibyllegatan, Nybrogatan från Nybroplan, Humlegårdsgatan från Stureplan och Storgatan från Narvavägen/Djurgårdsbron. Mest kända byggnad vid torget är Östermalms saluhall från 1888. Under torget ligger tunnelbanestationen med samma namn. Torget finns med på de tidiga regleringskartorna från mitten av 1600-talet och anlades som ett typiskt axialtorg. Fram till 1880-talet hette det Ladugårdslandz Torget och därefter Östermalmstorg, 1932 blev namnet officiellt.

Från 1797 finns beskrivningar av torget som stort och öde och ännu i mitten av 1800-talet fanns här, liksom på hela dåvarande Östermalm mest ruckel och plank. Runt torget låg många livsmedelsbutiker. År 1888 invigdes Östermalms saluhall och torget fick dagens utseende. Länge var Östermalmstorg genomkorsad av Storgatan och under 1900-talet hårt trafikerat av både biltrafik och busstrafik, numera är torget trafikfritt med daglig torghandel.

Östermalmstorg är en station inom Stockholms tunnelbana som trafikeras av röda linjen. Stationen invigdes den 16 maj 1965, cirka ett år sedan första etappen av Röda linjen öppnats för trafik. Flera olika konstnärer har bidragit till utsmyckningen av stationen. Särskilt märks dock Kvinnosaken, freds- och miljörörelsen, Siri Derkerts reliefer som blästrades på spårväggarna av betong.

Klänningsateljé, köttbutik och konditori

20150614_112621 (1)

Denna gråa och regniga söndagsförmiddag med 13 grader i luften och en luftfuktighet på 93%  blev veckans maskrosjogg en kortare tur till ett trevligt café som inte är väderberoende.

Vi joggade från Hornstull, längs Årstavikens strandpromenad mot Skanstull. Söndagsförmiddagar brukar innebära fullt med folk längs Årstaviken, i Tantolunden och inte minst vid Eriksdals utegym. Idag var det nästan folktomt. Efter en joggingtur på ca fem km nådde vi dagens mål; Skanstull och Gunnarssons konditori.

Från ödslig bangård till en levande plats med 80-talsarkitektur

Varje gång jag (Eleonore) kommer till denna del av Södermalm tänker jag på hur Södra stationsområdet har förändrats sedan början av 1980-talet och framåt. Området har genomgått en riktig ansiktslyftning med alla nya bostadshus, kontor och uppfräschningen av området generellt sett. Södra station var innan dess, i princip, en enda stor bangård. En ganska ödslig plats både på dag- och kvällstid. Själv minns jag hur jag i mitten av 1980-talet några gånger i veckan efter skolan åkte pendeltåg från Solna station (där jag bodde hos min mamma) till Stockholm södra, gick över den ensliga bangården upp till Tideliusgatan (där min pappa bodde).  Sedan skjutsade jag min pappa, som efter en cancersjukdom satt i rullstol, längs Ringvägen ned till det då ganska nya centrumet Ringen (öppnade 1982) för att handla. Nästan varje gång vid dessa tillfällen ropade han flera gånger ”Kör inte så fort” eller ”Måste du gå så fort”.  Jag hade uppenbarligen högt tempo i stegen redan då och så har det fortsatt!

En 60-årig klassiker mitt i Söders myller

Gunnarssons är ett klassiskt konditori som funnits i  drygt 60 år (etablerades 1931) och som hela tiden varit placerat på Södermalm. Gunnarssons beskriver sig som en naturlig mötesplats för finsmakare och livsnjutare från hela staden. Här finns allt från matbröd, kaffebröd, tårtor och chokladpraliner till smörgåsar och, på sommaren, egentillverkad glass.

20150614_112653

Konditoriets lokal består av två våningar och det kan vara intressanta att veta att konditorimästaren Sven Gunnarson som köpte konditoriet 1946 under en period hade klänningsateljén en trappa upp och sedan köttaffären bredvid. Konditoriet drivs fortfarande av familjen Gunnarsson.

Det här fiket har allt man kan önska av ett traditionellt café; vanliga hederliga bakverk som princess, napoleon, kanelbullar och wienerbröd, småkakor och chokladbitar. Vill man inte ha sötsaker finns det olika sorters smörgåsar, sallader eller pajer. Och sist men inte minst kaffe i ordentliga kaffekoppar med öra som man också kan fylla på med påtår. Det uppskattar vi maskrosjoggare!

20150614_113224

En tullstation som knyter ihop förort och innerstad

Skanstull är ett område på södra Södermalm i Stockholm som förbinder de södra förorterna och den södergående trafiken med innerstaden via tre broar. Namnet Skanstull härrör från Södra skans, en befästningsanläggning som uppfördes 1643-45. Skanstull var ursprungligen en av de tullstationer som fanns vid infarterna till Stockholm fram till mitten av 1850-talet. Ordet skans kommer från de försvarsanläggningar/murar som fanns uppe på berget vid Söderstadion och fortfarande finns den senaste byggda muren (1859) kvar uppe vid Gullmarsplan, nu inbyggd i ett av de nya husen vid Söderstadion. Tullstationen drogs in 1857 och idag finns inget kvar av de gamla tullhusen. Enligt de beskrivningar som finns var det en rätt trist plats med leriga vägar, dåliga träkojor och olika handelsbodar där man gjorde sina inköp. I närheten fanns Galgbacken och kolerakyrkogården.

Idag finns det en tunnelbanestation och en busshållplats med namnet Skanstull. Tunnelbanestationen ligger vid korsningen Götgatan/Ringvägen, och trafikeras av den gröna linjen. Denna station och Medborgarplatsen är de äldsta underjordiska stationerna i tunnelbanenätet. Båda stationer öppnades 1 oktober 1933, denna under namnet “Ringvägen”.

Stationen trafikerades ursprungligen av spårvagnar som gick underjordiskt från Slussen. Tunneln kallas Södertunneln, men banan kallades redan då Tunnelbanan.  År 1950 byggdes stationen om och förlängdes för de nya tunnelbanetågen samt öppnades på nytt 1 oktober 1950, då med sitt nuvarande namn.

Pärleporten? Nej, men Blå porten!

20150607_115250

Efter gårdagens korta joggingtur på M/S Birkas joggingdäck hade vi idag lust att ge oss ut på ett längre joggingpass. Sagt och gjort, det blev en tur från Södermalm, förbi Slussen, Skeppsbron, Kungsträdgården, Strandvägen, över Djurgårdsbron, in till vänster genom Blå porten (även kallad Djurgårdsporten eller Lusthusporten) och där följde vi Djurgårdskanalen, rundade Djurgården och avslutade vid café Blå Porten. En tur på ca 13 km i 13 plusgrader och en blandning av sol och moln på himlen. Miljön präglades av turister, svensk försommarnatur med mycket grönska och blommor i diverse kulörer och så Djurgårdens fantastiska blandning av nöjen, museer, caféer, båtliv, hästar, privata bostäder och ambassader.

20150607_115057

Med anor från Carl Michael Bellmans tid

Ett av våra favoritfik på Djurgården är Blå Porten så självklart vill vi ta med den fikaspaningen under Maskrosjoggarnas paroll. Om ni inte har besökt café Blå Porten så gör det! Där finns ett fantastiskt utbud av fikabröd, smörgåsar och några väl utvalda varmrätter, till exempel husmanskost som köttbullar med sås, lingon och potatis. Man kan sitta inomhus eller i den lummiga innergården. Det är bra att känna till att Blå Porten är ett populärt café och matställe och det brukar vara ganska fullsatt under den varma delen av året.

20150607_113348

Liljevalchs/Gröna Lund

Hållplatsen för dagens spaning går under namnet Liljevalchs/ Gröna Lund och där stannar SL-bussar och spårvagnar på linjen 7N (Djurgårdslinjen).  Invid hållplatsen finns Liljevalchs konsthall, nöjesfältet Gröna Lund och Abba The Museum.

Djurgårdslinjen är den trafik med bland annat äldre spårvagnar som körs på en del av Spårväg City i Stockholms innerstad. Det var tidigare (från starten 1991) en ren museispårväg som kördes under linjenummer 7. Sedan reguljär trafik startade den 23 augusti 2010 på linjen Waldemarsudde – Sergels torg används linjenummer 7N för trafiken med museispårvagnar. Linjen går från Norrmalmstorg i Stockholms city via Strandvägen till Skansen (vissa turer till Waldemarsudde) på Djurgården och körs av medlemmar i Svenska Spårvägssällskapet.

Joggingdäck 11

20150606_104718 (1)

Maskrosjoggarnas projekt går ut på att inom SL-kortsavstånd jogga till olika delar av Stockholm, fika eller äta lunch och sedan åka med kollektivtrafiken tillbaka. Den här veckan har vi gjort ett annorlunda nedslag i jogging- och fikamöjligheterna runt Stockholm. Vi har provat att jogga på en av de populära finlandsfärjorna.

Med utgångspunkt från Slussen klev vi ombord på Birka Cruises fartyg M/S Birka fredag den 5 juni för en 22-timmarskryssning. Miljön och publiken på denna kryssning följde mönstren som brukar höra till: en blandning av partysugna människor, barnfamiljer, par på minisemester, kompisgäng, möhippor, födelsedagsfirare och så vidare. Fullt drag alla 22 timmar!

Birka Cruises profilerar sin båt M/S Birka med, förutom de sedvanliga underhållningsdelarna och maten, också en sol och pool-terrass, SPA-avdelning och sist men inte minst ett joggingdäck. Det kunde vi ju inte låta bli att testa. Sagt och gjort, lördag den 6 juni, på bästa Nationaldagen, begav vi oss upp på däck 11 och joggade runt den 193 m långa banan.

2015-06-06_13.58.45

Dresscode träningskläder

Vi var de enda med träningskläder på oss som hade för avsikt att träna och det kändes helt udda att med tajts och löparskor röra sig mellan musikbarer, buffébord och taxfree-butiken upp till översta däck.  Fulla i skratt medan de flesta andra var fulla av något annat började vi springa runt banan. Vädermässigt var det ordentlig blåsigt och en mulen himmel.  Det var ganska kul att springa runt och själva banan var välgjord och lättsprungen utan risk att halka av båten.  Utsikten i vår vackra skärgård var naturligtvis ett plus i detta sammanhang. I övrigt kan man väl kort sammanfatta upplevelsen som: bra initiativ på en sådan här färja, bra att använd ytan till något, man får dock anstränga sig med att springa runt ett antal varv om det ska ge något och vårt nordiska klimat är inte det optimala för att skapa en trivsam känsla när man springer på översta däck på en Finlandsfärja.

Smörgåsbord

Fikaspaningen då, den ska vi inte glömma. Vi provade det traditionella smörgåsbordet för middagen, buffén för frukosten och sedan testade vi Lobbyn Café och Bar för en lättare sallad. Kvaliteten på maten generellt sett var bättre än vi förväntat oss, helt ok, inget kulinariskt mästerverk men inget bottennapp heller. Bra blandning av, snyggt och smart upplägg, inga långa köer, bra påfyllnad efter hand och välförsett sortiment. Miljön är bullrig och högljudd men vad annat kan man vänta sig med alla dessa festsugna människor samlade på samma ställe.