Pastaparty och pålitligt regn

20150529_180753

Den här veckan blev vår spaning Stadion och Maskrosjoggen blev en kombination av en joggingtur till nummerlappsutlämning och sedan genomförandet av Stockholm Marathon.  Spaningen började redan på fredag eftermiddag när Eleonore joggade en tur på drygt fem kilometer från Hornstull via Slussen, Skeppsbron, Kungsträdgården, Stureplan och Sturegatan fram till slutdestination Östermalms IP. Där sammanstrålade vi för utlämning av nummerlapp inför lördagens marathonlopp.

20150529_174212

Efter att ha gått igenom tältet med nummerlappsutdelning, kollat på alla kläder och skor som säljs och all reklam för hela världens andra löpartävlingar så gick vi ut till det obligatoriska pastapartyt. Vår fikaspaning den här gången fokuserar på uppladdning inför maraton. Till buds fanns en kall pastarätt med torkade tomater, pesto och oliver och till det kunde man ta diverse olika kex. Helt ok upplägg och innehåll om man tänker sig att det ska passera ca 15 000 löpare som vill fylla på med pasta i marathongemenskapen.

20150529_174335

Det här var på fredagen och vädret var en blandning av sol, moln och blåst. Lördagens väder var mer stabilt, regn och blåst hela dagen…

42 195 meter och pålitligt ihållande regn

Lördagen den 30 maj var det så dags för Gunnars femte Stockholm marathon. Vädermässigt kan vi konstatera att det i alla fall var bättre än 2012 då det var 4 grader, regn, blåst och stundom hagel.

Det här året stämde väderprognosen, det utlovade regnet kom och höll i sig. Det började med lite stänk precis efter att starten gått, och ökade efter hand. Som vanlig siktade jag på att vara bland de sista över startlinjen, det blir lätt lite trångt i klungan direkt efter start tycker jag vilket löser upp sig efter några kilometer.  Inga större överraskningar väntade under dagens lopp, förutom att det kändes ovanligt trögt. Efter några timmar stelnade benen till ordentligt så tiden blev min sämsta nånsin. Eller jag kanske skall säga hittills, med tanke på att målet är att springa marathon tills jag fyller 101.

Stadion

Stockholms stadion, Stockholms Olympiastadion eller i dagligt tal Stadion, är en arena för idrottsevenemang och konserter belägen vid Valhallavägen–Lidingövägen på Norra Djurgården i Stockholm.

År 1909 beslutades att Stockholm skulle anordna de olympiska spelen 1912 men Stockholm hade då ingen större idrottsarena. Under åren 1910–1912 byggdes därför Stockholms stadion. Arenan byggdes i nationalromantisk stil och stadionanläggningen bevarar, trots mindre förändringar, fortfarande sin ursprungliga karaktär. År 1990 utsåg Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholms stadion till byggnadsminne.  Inför 100-årsjubileet för de olympiska spelen 1912, utfördes en varsam renovering och upprustning. Stadion är världens äldsta aktiva olympiska arena. Stockholms Stadion ligger granne med Gymnastik- och Idrottshögskolan och Östermalms IP.

Stadion är en station inom Stockholms tunnelbana, belägen i stadsdelen Östermalm i Stockholms innerstad. Stationen öppnades den 30 september 1973.

Stationen belönades, tillsammans med Tekniska högskolans tunnelbanestation, med Kasper Salin-priset 1973.

Sickla – all inclusive

20150523_120019

Lördag den 23 maj: Vi gav oss av i strålande solsken denna lördag förmiddag med siktet inställt på ett fik som vi fått tips från en av våra trogna läsare. Vi hade satt målet på matcaféet Koloni i Saltsjö Duvnäs. Men SMHI:s väderprognos lurade oss och när vi närmade oss Hammarby Sjöstad och gränsen mot Nacka hade vädret ändrat karaktär. Blåsten tilltog, det mörknade på himlen och regn-dropparna ökade snabbt i omfattning.  Vi var då i höjd med Sickla och efter en snabb utvärdering av väderlek och att café Koloni ska upplevas i solsken så ändrade vi planerna och bestämde oss för att dagens Maskrosjogg fick bli till Sickla. Så kan det gå när vi är ute på äventyr. Koloni får vi ta en annan dag.

Sammanfattningsvis blev sträckan ca sju kilometer och turen gick från Hornstull, längs Hornsgatan, förbi Zinkensdamm, Mariatorget, Slussen, Fotografiska museet och vidare över Danvikstullsbron och sedan kom regnet och då var vi framme vid Sickla köpcenter.

Något besvikna, med tanke på att vi sett fram emot ett somrigt utomhuscafé, gick vi runt i Sickla köpcentrum och spanade efter något fik i gallerian som stack ut på något sätt. Vi noterade att här finns alla stora butikskedjor representerade och så även cafékedjorna. Ett helt vanligt komplett köpcentrum där man kan hitta allt man kan behöva handla men kanske inte särskilt originellt eller unikt. Sickla profilerar sig inte enbart som ett köpcenter utan som ett område med kontor, kultur & nöje, bostäder och olika möjligheter till restauranger och caféer. Alltså ett område som har allt!

20150523_115755

Värt att notera är att man i Sickla kan få en guidad tur genom Sveriges industrihistoria. Sickla är, förutom ett köpkvarter, också en industrihistoriskt viktig plats. Här (och på andra ställen i Sverige) växte det moderna och industriella samhället fram från slutet av 1800-talet till 1900-talets andra hälft. Den guidade turen går genom Sickla och avslutas djupt nere i Atlas Copcos gruva. Det kan vara värt ett besök.

Från industrier till helgavkoppling, kultur och köpcentrum

Sickla är ett område på den västra delen av Sicklaön i Nackas och Stockholms kommuner. Namnet Sickla betyder ungefär ”sidlänt ställe, där vatten framkommer, småträsk”. Det var godset Stora Sickla som gav området sitt nuvarande namn.  Området runt Sickla var sparsamt bebyggt fram till 1700-talet då ett flertal industrier etablerades på marken, bland annat en krutfabrik och beckbränneri vid Svindersviken och Sveriges första kattunstryckeri (1729) vid Sicklasjön. På 1800-talet blev det populärt att ha ett sommarnöje, och välbärgade stockholmare flyttade då in i flera gårdar och hus i området. Antalet industrier växte snabbt i slutet av 1800-talet, med exempelvis Atlas Diesel (idag Atlas Copco), Saltsjöqvarn med flera och sommargästerna sökte sig då längre ut. Tillkomsten av Saltsjöbanan gjorde att utvecklingen i området gick än snabbare.

Under efterkrigstiden uppfördes ett antal bostadsområden kring industrierna, Finntorp, Sickla Strand och Tallbacken uppfördes på 1940-talet och på 1950- och 1960-talet tillkom bostadsområden på höjderna omkring (Ekudden, Alphyddan). Längs Hammarby sjö fanns Sickla park som var en samlingsplats inte minst för många som bodde på Södermalm. På helgerna sökte man sig hit för avkoppling; bland annat så var Sickla park nykterhetsrörelsens stora samlingsplats. Området ansågs överträffa Djurgården i skönhet. De flesta industrierna har idag upphört, och många av de gamla fabriksbyggnaderna har återanvänts. På Atlas Copcos före detta industriområde ligger idag Sickla Köpkvarter.

Saltsjöbanan har haft en hållplats i området sedan 1 april 1894. Hållplatsens ursprungliga namn var dock Sickla djurgård, men namnet blev Sickla den 15 maj 1898.

På turné i Masrike

Grundidén med Maskrosjoggarna är att vi joggar runt till olika delar av Stockholm inom SL-kortsavstånd, så att vi kan ta oss hem efter joggingturen med kommunala färdmedel. I konceptet ingår också att vi i  den stadsdel vi besöker också utvärderar möjligheten till en fika eller lunch.

20150515_163823

Den här gången, Kristi himmelsfärdshelg (14-15 maj 2015), har vi varit på resande fot och därför blir dagens reportage i formen av Maskrosjoggarna på turné. För andra gången hittills sedan projektet startades i januari är vi utanför SL-kortets räckvidd. Den här gången har vi varit i dalarna och besökt Rättvik.  Varför hamnade vi just i Rättvik denna helg? Jo, jag (Eleonore) har stora delar av släkten i närheten av Rättvik så vi passade på att hälsa på 98-åriga mormor Tilda, 93-åriga farmor Ines, kolla om det hänt något nytt på bygden, titta till fritidshuset och spana på hur det går med de lokala initiativen som av och till dyker upp med ambitioner och välvilja för landsbygdens utveckling. Och sist men inte minst fick också löparskorna följa med!

Elljusspår att lita på

Att jogga längs Rättviks gator går ganska fort med tanke på ortens storlek så vi fortsatte från Rättviks centrum längs Järnvägsgatan, in till vänster vid rondellen och fortsatte på Backavägen tills vi kom fram till elljusområdet som ligger vid Jarlstugans friluftsgård. Där fortsatte vi och joggade längs ett prydligt och väl skyltat elljusspår. En trevlig skogstur som omväxling för oss asfaltblommor.

20150515_101652

Med känsla för chokladpraliner och nostalgi

Efter skogsturen joggade vi in i Rättvik och på Storgatan hittade det personliga och charmiga fiket Södergårdens Café och Chokladhus. Södergårdens Café erbjuder glass, fikabröd, sallader, smörgåsar och pizza. De har också valt att profilera sig med hemmagjorda chokladpraliner och nostalgi. Skyltar, inredning och viss del av utbudet speglar en50-talsnostalgi och här kan du till exempel hitta 50-talsgodis som Nickel, Dixi gräddkola och Salta katten.

20150515_163128

Vi valde räksallad från menyn och den var riktigt bra gjord, bra fördelning med sallad, ägg och rikligt med räkor. Tillbehör som knäckebröd och en mycket smakrik dressing. Liten lokal med udda möbler och på sommaren kan man sitta ute på gården bakom huset. Väl värt ett besök om du har vägarna förbi Rättvik.

20150515_155741

Rättvik

Rättvik är kyrkby i Rättviks socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Rättviks landskommun. I denna inrättades för orten 25 november 1910 Rättviks municipalsamhälle som upplöstes med utgången av 1965. Orten ingår sedan 1971 i Rättviks kommun och är centralort.

Sedan slutet av 1800-talet är Rättvik en populär turistort och kulturlivet lockar fortfarande många turister från hela världen.

Rättvik är känt internationellt för sin folkmusik och hade till och med 2012 en gymnasial folkmusikutbildning som då lades ner.

Maria Bloms prisbelönta film Masjävlar utspelar sig i Rättvik och trakterna runtomkring.

Bagis – en 50-talare som hänger med

DSCF2042

Lördag igen, den 9 maj, solen sken och vi hade bestämt oss för att besöka någon av de södra delarna av Stockholm. Lite improviserat tog vi sikte på Bagarmossen och joggade iväg med sol och växlande molnighet på himlen och blomstrande rabatter och gröna träd längs vägen. En fantastisk vår- eller kanske till och med försommardag.
Vår joggingtur sträckte sig från Hornsgatan mot Zinkensdamm, in på Ringvägen, vi följde den till Eriksdalsbadet, joggade förbi badet, över Skansbron, vidare längs Hammarbybacken, förbi Skärmarbrink,  Garagevägen , Paternostervägen, förbi Kärrtorp och raka spåret till Bagarmossen. Sammanfattningsvis en 9 km lång tur som var riktigt trevlig. Vi passerade uppväxta och generellt sett gemytliga stadsdelar söder och söder som till största del består av byggnader och etablerade bostadsområden som grundar sig från 1930-1940-talet.

DSCF2047

Väl framme i Bagarmossen fann vi ett centrum som har bibehållit sin 50-talsform med ett utomhuscentrum där centrumets kärna är torget och runt det finns ett antal olika butiker. Vi upplevde ett levande centrum med bland annat en tillfälligt organiserad cykelverkstad i en byggbarack och en mängd barn som lekte i Dan Wolgers skulptur Prinsesstårtan med den utblommade marsipanrosen vars blomblad bildar de fem världskontinenterna. En skön och avslappnad känsla i centrumet

När vi stod där i våra träningskläder och fotograferade Bagarmossens tunnelbaneskylt var det några av den lokala kategorin av dipsomaner som undrade om vi var på hipstersafari. Det var extra kul att just vi fick frågan eftersom att vi själva kommer från hipstergettot Hornstull.

Lilla Bagis – ekotänk med välfylld disk

DSCF2036

Fikaspaningen landar på ett charmigt och pittoreskt litet fik kallat Lilla Bagis. Fiket är inhyst i bottenvåningen på ett hyreshus i anslutning till Bagarmossens centrum och har en ekologisk profilering. Utbudet omfattar såväl surdegssmörgåsar som pavlova och morotskaka eller varför inte en brioche eller croissant.  En riktig pärla väl värd att besöka! Trevlig service och ett brett utbud trots den lilla ytan.

DSCF2033DSCF2037

Bagaren i mossen

Bagarmossen är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Bagarmossen har cirka 10 000 invånare. Förutom Byälvsvägen, som byggdes runt 1970, så är i stort sett hela Bagarmossen en välbevarad 1950-talsförort. Bagarmossen fick ett visst internationellt erkännande då stadsdelen byggdes tack vare en konsekvent realisering av separering av gång- och vägtrafik med många gångvägar och att husen väl följer naturen. De gamla områdena från 1950-talet har välplanerade innergårdar med tallar, granar och gräsmattor. På Carl-Oscar Funcks topografiska karta från 1846 hittar man namnet Bagaremossen som benämning på den då sanka äng som låg väster om nuvarande Bagarmossen. Namnet har sitt ursprung i hovbagaren Nils Lychous arrende av mossen under 1790-talet av ägaren till Skarpnäcks Gård, familjen von Schantz.  En uppteckning från 1930-talet hos Språk- och folkminnesinstitutet berättar också om en inte namngiven bagare som odlade upp mossen. Senare forskning har givit en fylligare bild av bakgrunden till namnet Bagarmossen. Det bör samtidigt nämnas att bagaren inte var ägare till Skarpnäck, vilket också är en uppgift som uppteckningen innehåller. Bagarmossen kallas folkligt för “Bagis”.

Marken som idag utgör Bagarmossen köptes av Stockholms stad 1922.  Bagarmossen ingick i den stadsplanering som utformats utifrån beslutet att bygga tunnelbana i Stockholm – skapandet av tunnelbaneorter. Vid samma tid planerades även Kärrtorp enligt denna plan. Omkring 1952 stod en stor del av dagens Bagarmossen klar, men man fortsatte bygga under hela 1950-talet. 1963 fick stadsdelen officiellt namnet Bagarmossen. Namnet Bagarmossen fanns innan för själva området och var namn på slutstationen för tunnelbanan som öppnade 1958. Området började bebyggas i början av 1950-talet, mest med lamellhus. Det var de allmännyttiga bolagen Stockholmshem och Svenska Bostäder som byggde, men även Riksbyggen var med. Bagarmossens 1950-talsarkitektur har klassats som en kulturhistorisk värdefull miljö av Stockholms stadsbyggnadskontor och Stockholms stadsmuseum. Det innebär att området ska behålla sin ursprungliga utformning. I början av 1950-talet var radhus populärt, och sådana byggdes i den södra delen, de flesta i två våningar med eternitfasader.

Tunnelbanestationen som lades ned och återuppstod

Tunnelbanestationen öppnade i november 1958. Den flyttades till nytt läge 1994. Den ursprungliga stationen invigdes 18 november 1958. Premiärtåget, skyltat “invigningståg”, avgick klockan 13.28 från Bagarmossens station med 320 inbjudna, med borgarråden Helge Berglund och Erik Huss i spetsen. Dagen efter, onsdagen den 19 november 1958, klockan fem på morgonen öppnades banan till Bagarmossen för trafik. Den första stationen i Bagarmossen låg på en annan plats än den nuvarande; den låg utmed och söder om Lagavägen och Lagaplan, och hade en plattform utomhus i marknivå (en av de få i det slaget i Stockholm). Stationen var ändstation för linje 17 fram till 8 juli 1994. Bagarmossens gamla station blev den första (och hittills enda) stationen i Stockholms tunnelbana som blev nedlagd.

Den nya stationen invigdes 15 augusti 1994 med anledning av förlängningen av tunnelbanan till Skarpnäck.

Bland betong och Schlaraffenland

DSCF2028

Med en gråmulen himmel och småregn har vi denna lördag, den 2 maj, joggat till Västra Skogen. En tur som vi valde att springa från Hornstull, över Västerbron, vidare över Lilla Västerbron, vänster ned på Lindhagensgatan, passerade Lindhagen, svängde höger längs Hornsbergs strand och sedan vänster över Ekelundsbron och efter några meter längs Karlbergs Kanal var vi framme vid Pampas Marina och Västra Skogen. En tur på knappt fem km.

Västra Skogen är kanske inte en plats man besöker om man inte har ett ärende dit, eller i närheten. Jag (Eleonore) har dock under ett antal år traskat från Västra Skogens tunnelbana till Postterminalen Tomteboda när den fanns och jag hade möjlighet att jobba där vid sidan om studier och annat. Numera finns bland annat Postnords stora kontor, det så kallade Arken en kort bit från Västra skogens t-banestation.

Västra skogen är en plats som består av mycket betong, höghus, Pressbyrå, apotek, Coop Konsum, sushibar, en lokal livsmedelsaffär och en sportbar.  Mitt på torget finns en skulptur värd att betrakta lite extra. Det är ett antal kuddar på hög skapad av konstnären Roland Persson. Skulpturen är från 2001 och kallas ”Schlaraffenland”. Schlaraffenland är ett fantasiland, där man utan ansträngning får alla önskningar tillgodosedda och lättjan är en dygd istället för en synd. Är det kanske det skulptören vill att vi ska associera med Västra skogen?

20150502_132935

Husbåtar, fritidsbåtar, kajaker och kanoter och bästa brunchen

Rör man sig några meter från själva Västra skogens centrum kommer man snabbt ner till Karlbergs Strand och Pampas Marina. Vid Pampas Marina finns såväl fritidsbåtar som husbåtar och all service man kan behöva för sin båt, kajakbutiken Point 65 Kayak Centerpaddling och Kanotcenter Svima Sport AB.

Förutom allt för båtar och dess ägare finns här också det mycket trevliga matstället Sjökrogen. Sjökrogen har både lunch och kvällsservering och på helgerna erbjuds också brunch. Eftersom vår joggingtur inträffade på en lördag så testade vi brunchen. Vilket lyckokast! Här fanns allt man kan önska för en brunch: varmkorv med bröd, lax, sill, pulled pork, korvar, kyckling, sallader, bröd, croissanter, rabarberpaj, tiramisu, våfflor, kladdkaka, osv. Snyggt och fräscht, trevlig personal och mycket gott! Vi blev mätta och glada så det räcker för hela dagenJ.

DSCF2021 DSCF2020

 

DSCF2024

(av någon outgrundlig anledning fick denna skylt vid våffeljärnet mig att tänka på ett solarium / Gunnar)

Från Ingentingskogen till Västra skogen

Västra Skogen är namnet på de höglänta södra och sydvästra, mot Ulvsundasjön belägna, delarna av stadsdelen Huvudsta inom Solna kommun. Bostadsområdet Västra Skogen är till största delen bebyggt med flerfamiljs- och kontorshus tillkomna i slutet av de så kallade rekordåren på 1900-talet och ny bebyggelse under 2000-talet. I Västra skogen ligger bland annat Shells före detta huvudkontor.   Västra Skogen eller Västra Ingentingskogen utgjorde fram till mitten av 1960-talet en bergig och skogig utmark till Nya Huvudsta Municipalsamhälle. Området ägdes ursprungligen av Karlbergs slott och lydde under arrendegården Ingenting. Västra Skogen var till skillnad mot det intilliggande järnvägssamhället Huvudsta, glest bebyggt. Bebyggelsen utgjordes av ett fåtal äldre en- och flerfamiljsvillor, dels på det skogklädda berget, dels invid Gamla Hufvudstavägen (dagens Karlbergs Strand) utefter Ulvsundasjön. På utfylld mark vid stranden fanns en kåkstad med verkstäder, kallad Ekelunds Industriområde.

Sveriges längsta rulltrappa
Västra Skogen inköptes i början av 1960-talet av Solna stad från staten och inkorporerades i stadsdelen Huvudsta. Exploateringen av området skedde 1965–1975, då både Västra skogen och intilliggande centrala Huvudsta byggdes ut till moderna bostadsområden. Då tillkom också dagens gatunät.  År 1922 drogs den första busslinjen från Stockholm till Västra Skogen och Huvudsta utefter dagens Karlbergs Strand.  Västra skogen var den skog som låg väster om Karlbergs ägor och arrendegården Ingenting, därav namnet. Västra Skogen blandas ofta ihop med den egentliga Ingentingskogen, vilken dock låg nordost om Västra Skogen och till största delen offrades för järnvägens utbyggnad och etableringarna av Polisskolan och Statens Bakteriologiska anstalts anläggning under 1900-talets första hälft.

Västra skogens tunnelbanestation ligger längs den blå linjen och togs i bruk den 31 augusti 1975. Här finns tunnelbanans och även Sveriges längsta rulltrappa, 66 meter lång med 33 meters stigning i höjdled.

DSCF2026

(stenen var blöt / Gunnar)