Kategoriarkiv: Ledarskap

Del 5: armarna uppåt sträck!

Vi har kommit till del fem i vår temaserie om musklerna. Den här gången fokuserar vi på armarna och de muskler som gör att du kan använda armarna på ett optimalt sätt.

Varför är armarnas muskler så viktiga?
Målsättningen för många som tränar styrketräning är stora, starka ”guns” eller mindre välsvarvade biceps- och tricepsmuskler.  Att träna för att forma dina armar är helt ok, men vi vill också framhäva de rent funktionella anledningarna. Därför inleder vi detta tema med vilka muskler det rör sig om och tre goda anledningar till varför det är bra att träna dina armar.

Muskler som primärt jobbar när du tränar armarna
Musculus biceps brachii, överarmens tvåhövdade muskel på armens framsida med uppgift att böja armen. Triceps brachii, överarmens trehövdade muskel på armens baksidan som sträcker armen. Underarmarna som är en komplext sammansatt muskelgrupp bestående av ett 20-tal mindre muskler som framför allt ger dig greppstyrka.

Varför träna armarna?
Armarnas muskler är med i de flesta lyft, pressar och rörelser du gör med överkroppen. Bära barn, lyfta matkassar, kratta löv, skjuta barnvagn – här har du stor nytta av starka armar. Starka armmuskler kan också leda till förbättrad hållning då axlarna per automatik får sig en omgång när du tränar armarna. Du har också stor nytta av starka armar i dina övriga träningsövningar. Armmusklerna hjälper till mycket när du kör många tyngre basövningar, som exempelvis bänkpress, marklyft, roddövningar och chins. Även tvärtom får övriga muskelgrupper bra träning när du fokuserar på dina armmuskler.

Hur kan man träna armarna?
Att träna armarna handlar mycket om att kombinera träning av triceps (baksidan av överarmen) och biceps (framsidan av överarmen). Att träna bicepsmusklerna kan du göra genom en mängd olika övningar där du lyfter hantlar eller skivstång med olika vinklar. En variant på bicepscurls är att köra övningen omvänd med skivstång. Stå med fötterna något isär och med raka armar, håll skivstången med överhandsfattning, det vill säga med tummarna inåt. Andas in och lyft skivstången, andas ut vid slutat av rörelsen. Återgå till utgångspositionen och sänk skivstången i en kontrollerad rörelse. Den här övningen tränar handledens sträckmuskler och är en utmärkt övning för att stärka handleden.

För att träna tricpes finns det också en mängd varianter för att träna denna del av armen. En övning som är bra att kunna är liggande tricepspress med stång. Ligg på en plan bänk, håll skivstången med överhandsfattning och ha armarna sträckta uppåt. Andas in och böj armarna. Se till att inte vinkla ut armbågarna. Sänk ned skivstången mot pannan eller bakom huvudet och återgå därefter till utgångspositionen. Andas ut vid slutet av rörelsen. Övningen kan varieras med hantlar och kan också göras i olika maskiner på gymmet.

Så glöm inte att ge armarna en rejäl omgång nästa gång du är på gymmet eller passa på och ta en mikropaus och kör lite bicepscurls med mjölkpaketet. Vardagsträningen ska inte föraktas eller glömmas bort! Vi ses nästa gång med del 6 och då är temat kroppens största muskler, rumpan! Häng med och njut av sol och värme nu i maj månad.

Med vilket perspektiv ser du på världen just idag?

Våra teman hittills (i poddarna) har bland annat belyst hur man sätter upp mål, att hitta sin drivkraft, konflikter, feedback, debriefing, motivation, vikten av att fira, att unna sig, förväntningar och krav. I det här avsnittet har vi valt att väva ihop mycket av våra teman genom att betrakta ett urval av yrken ur olika perspektiv.

Varför är det viktigt att ha en god förmåga att se saker och ting ur olika perspektiv? Jo, genom att sätta sig in i hur andra har det skapar du en större kunskapsbas hos dig själv för hur världen fungerar och hur du själv fungerar i relation till andra. Hur tror du t.ex. en lärare, butiksbiträde, läkare, präst, programmerare, bibliotekarie, busschaufför, skådespelare, banktjänsteman eller lokalvårdare hanterar feedback och konfliker. Vilka yrken är mer eller mindre berörda av dess områden? God lyssning!

Perspektiv kan också betraktas ur ett konstnärligt eller arkitekturellt perspektiv och då handlar det om att bland annat  avbilda tredimensionella objekt på ett tvådimensionellt bildplan.

Så vilket perspektiv har du på tillvaron? Ser du det ur ett grodperspektiv eller helikopterperspektiv? Har du vänt på perspektiven den senaste tiden? Om inte, testa och gör det, notera vad som händer och märk skillnaderna i din betraktelse. Varmt lycka till och välkommen tillbaka till vår podd som nästa gång kommer att handla om målsättning och uppföljning av vad vi sa i början av året och vad fokus ligger på nu när vi närmar oss sommartider.

Del 4: Det krävs benmuskler för att komma framåt!

Dags för fjärde delen (av sju) i vår bloggserie om muskler. Den här gången är det dags att prata om vikten av att ha vältränade muskler i benen.

Dina ben innehåller en mängd stora muskler. På framsidan av låret finns till exempel den fyrhövdade lårmuskeln som är kroppens största muskel. Muskeln har tre huvuden som utgår från lårbenet, och ett som utgår från höftbenet. Hela muskeln fäster genom en sena vid skenbenet. Knäskålsbenet ligger i senan och skyddar därmed knäleden. Muskeln böjer i höftleden och sträcker i knäleden. Och på lårets baksida finns tre muskler som tillsammans sträcker i höftleden och böjer och roterar i knäleden. De utgår från höftbenets sittbensknöl och fäster vid skenbenet eller vadbenet. Muskelgruppen brukar kallas hamstrings. För att inte tala om insidan av låret där det finns en muskelgrupp bestående av fem muskler som alla för benet inåt mot mitten av kroppen. Den största muskeln kallas stora inåtroteraren. Muskelgruppen sträcker sig mellan höftbenet och lårbenet eller skenbenet. Mer respekt till benens muskler alltså!

Varför är benens muskler så viktiga?
Det här är kroppsdelarna som tar dig framåt i livet, som du kan gå, springa och uppleva nya platser med. Du ska vara glad om du har friska ben och ta hand om dem väl. Men vad är fördelarna med att träna benen? Här några punkter som kanske kan motiverar dig till att verkligen satsa på dina fantastiska ben: du blir start och genom att träna dessa stora muskelgrupper påverkar du även andra muskler i kroppen, du får bättre balans och stabilitet i hela kroppen, benstyrka gör dig uthållig och starka muskler minskar risken för olika skador. Om du dessutom jobbar med att få en symmetri i kroppen där där överkroppen passar ihop med underkroppen så krävs det benträning.

Att träna benen kommer också leda till att du förbränner mer kalorier än vad du gör vid träning av andra muskler eftersom benen tar lång tid för återhämtning och det är stora musklergrupper som jobbar.

Hur kan man träna benen?
Vadpress är en viktig och bra övning för dina vader. Vaderna är en viktig del av benen som är stark och uthållig och som ensam bär upp vår kroppstyngd tusentals gånger om dagen när vi går. Vadpress kan du göra i maskin eller utan vikter på ett vanligt golv eller på ett trappsteg. Stå med rak rygg och gå upp på tå, sänk ned långsamt och gör om övningen.

Knäböj är en annan bra benövning som kan varieras på en mängd sätt och som tränar stora delar av benen och även rumpan. Du kan göra övningen med hantlar, med skivstång på axlarna eller på bröstet, i så kallad smith-maskin, smala och breda. Du väljer utifrån vad du vill ha ut av övningen. Stå med fötterna axelbrett, placera skivstången på de nedre, mjuka delarna av nacken. Greppa skivstången med ett bekvämt avstånd mellan händerna. Dra armbågarna bakåt. Ta ett djupt andetag, svanka ryggen lite genom att tippa bäckenet framåt, spänn buken, titta framåt, gå ned på huk genom att luta dig lätt framåt. För att undvika skador ska du utföra rörelsen kontrollerat och aldrig runda ryggen. Knäböj är den främsta övningen inom styrketräning. Den tränar stora delar av muskelstrukturen och är dessutom bra för hjärt- och kärlsystemet. Den öppnar bröstkorgen och bidrar därför till en bra lungkapacitet.

Med detta hoppas vi att du fått inspiration att träna benen mer framöver! Nästa gång är det dags att berätta om varför armarnas muskler är så viktiga för oss människor! Tills dess, träna lugnt och njut av solen och våren!

Konflikträdd eller konfliktsökande?

Välkommen till vår tionde poddinspelning!

Den här gången är temat konflikter och konflikthantering. Det är ett ämne som känns extra aktuellt just nu i och med den konflikt som pågår inom Svenska akademin och som rullas upp inför oss alla som följer medierapporteringen. Hur har du det i vardagen? Drabbas du ofta av konflikter? Är du konflikträdd? Eller kanske konfliktsökande? Våga landa i hur du fungerar i konfliktfyllda situationer och träna på att lösa konflikter. Det berikar ditt liv med insikt och kunskap som utvecklar både dig själv och den du har en konflikt med.

I vår podd kan du lyssna på hur vi resonerar kring ämnet och sammanfattningsvis vill vi ge följande råd till våra lyssnare: Var uppriktig när du hanterar en konflikt. Det är viktigt att du är helt ärlig när du uttrycker dina känslor och reaktioner för att kunna nå en positiv lösning.  Fokusera på känslor och inte innehåll när du börja lösa en konflikt. Var lyhörd! Lär dig att kompromissa och undvik att lägga skulden på andra. Och våga be om ursäkt om/när det behövs, det kan vara förlösande för att lösa en konflikt och relationen växer.

Varmt lycka till och god lyssning!

Nästa podd kommer om två veckor och handlar då om att se saker ur olika perspektiv. Välkommen tillbaka för mer lyssning då!

Del 3: Visa råg i ryggen!

Det är dags för den tredje delen (av sju) i vår serie om musklerna och varför vi ska ta hand om våra muskler. Den här gången är det dags för den mycket viktiga ryggen.

Råg i ryggen! Att vara ryggradslös! Visa lite ryggrad! Även ryggen finns med i en mängd talesätt där kroppsdelar få symbolisera en känsla eller ett beteende hos oss människor. Ryggen kopplas ofta ihop med att uppvisa någon typ av styrka och förtreonde eller brist på det samma. Det finns en mängd muskler i ryggen. Några är korta och går bara mellan två angränsande kotors tagg- eller tvärutskott. Andra är långa och sträcker sig längs med hela ryggraden ända från korsbenet och höftbenskammarna till revbenen, bröst- och halskotor eller skallbasen. Alla dessa muskler kallas djupa. De sträcker ryggraden och bidrar därmed till vår hållning. Musklerna böjer även huvudet och bålen bakåt samt vrider kroppen.

Varför är ryggens muskler så viktiga?
Ryggen är kanske viktigast att träna av allt. Det är lätt att fokusera på det du ser i spegeln, men faktum är att baksidan oftast är det viktigaste att träna. Ryggen kan liknas vid kroppens stöttepelare som består av en ganska komplex muskulatur. Med en mer vältränad rygg får du bättre hållning och magmusklerna och ryggmusklerna bidrar tillsammans till en upprätt, snygg hållning och rak rygg. En stark rygg reducerar dessutom skaderisken, såväl i vardagen som inom annan träning. Ett varierat och mångsidigt träningsprogram för ryggen i kombination med god teknik kan leda till en starkare och friskare rygg. Genom att du ökar muskelmassan i ryggen blir belastningen inte lika stor på ditt skelett. Ett viktigt sätt att förebygga stelhet och värk i ryggen är att röra på sig. Och om du känner att du har lite ont är det oftast bättre att hålla i gång i stället för att vila. Behöver du inspiration? Läs gärna krönikan om att träna på semestern som finns publicerad hos  Tyngre.se.

Hur kan man träna ryggen?
Om du tränar på gym så finns det en övning som är bra för hela ryggen  och det är latsdraget. Latsdraget tränar de yttre och nedre delarna av ryggen men också underarmens böjmuskler. Du kan göra latsdraget bakom huvudet eller ned till bröstet, med smalt eller brett grepp. Latsdrag bakom huvudet är en bra övning för nybörjare eftersom den hjälper till att bygga styrka så man sedan kan gå över till chins (att lyfta sig själv med hjälp av armar och rygg). När du utför latsdrag bakom huvudet ska du sitta vänd mot maskinen och kila fast låren. Håll dragstången med en bred överhandsfattning. Andas in och dra ned stången bakom nacken med armbågarna längs kroppen. Andas ut vid slutat av rörelsen.

Bildresultat för bilder på latsdrag bakom huvudet

En annan övning som är bra att ha koll på när det gäller ryggträning är rodd. Du kan utföra rodden i maskin, med hantlar, med T-stång eller med skivstång. Ett exempel är framåtböjd skivstångsrodd. Stå med aningen böjda knän och överkroppen i 45 graders lutning.

Se till att du har rak rygg och håll skivstången med överhandsfattning. Låt avståndet mellan händerna vara bredare än axelbrett och låt armarna hänga rakt ned från axlarna. Andas in, håll andan och spänn magen. Dra upp skivstången till bröstet. Återgå till utgångspositionen och andas ut. Den här övningen bygger upp en mängd delar av ryggen och armens böjmuskel.

Om två veckor publiceras del fyra och då kommer det att handla om benen och varför de ska vara vältränade och muskulösa. Häng med även nästa gång! Tills dess, träna på och må bra varje dag!

Del 2: Mage – hur har du det med magkänslan?

Hur är det med din magkänsla? Vägen till mannens/kvinnans kärlek går via magen! Hur har du mage att påstå något sådant! Uttrycken är många där magen finns med som en central del för hur saker och ting känns och upplevs. Och det kanske beror på att magen är en så viktig del i hur vi mår. Välkommen till andra delen i vår serie om musklerna.

Fakta om magens muskler
Magens muskler ligger i flera skikt och skyddar bukhålans organ. Den raka bukmuskeln löper på båda sidorna av magen. Längre ut åt sidorna finns två sneda och en tvärgående bukmuskel. Platta senor från dessa muskler omsluter den raka bukmuskeln. Bukmuskulaturen går mellan de nedre revbenen, höftbenskammarna och blygdbenen. När den spänns förs bröstkorgen och bäckenet närmare varandra, det vill säga kroppen böjs framåt och åt sidan. De sneda bukmusklerna vrider dessutom kroppen.

Varför är magens muskler så viktiga?
Magens muskler är med i allt du gör, från att hjälpa dig med alla hålla upp kroppen till att ha möjlighet att lyfta saker. Har du en stark mage så minskar risken för skador, du kan resa på dig, sätta dig ner och röra dig fritt utan problem. När du har starka magmuskler förbättras också din hållning och när din hållning förbättras får du bättre självförtroende. Har du bättre självförtroende kommer du att göra framsteg i livet. Allt hänger ihop.

Magmuskulaturen är inte postural på samma sätt som ryggmuskulaturen, det vill säga den är inte automatiskt ”på”. Av den anledningen blir magen lättare än ryggen svag och otränad – och måste tränas aktivt för att förbli stark. En vältränad mage, liksom bålens muskulatur i sin helhet, är framför allt viktig för att undvika ryggproblem. Musklerna runt bålen fungerar som en korsett: de avlastar till exempel kotpelaren, ledbanden och diskarna i ryggraden, som annars kan ge ryggsmärtor. Ryggsmärtor är ett vanligt problem när man har en svag bål. Har du ett stillasittande arbete vid en dator så är ett tips att byta ut kontorsstolen mot en balansboll som tvingar kroppen att aktivera magmusklerna. En stark och muskulös mage ger bättre hållning och du ger ett upprätt intryck där du med lätthet signalerar att du kan bära upp dig själv med huvudet högt. Ett lätt sätt att höja ditt humör och få en mer positiv syn på tillvaron.

Hur kan man träna magen?
Sit-ups är alltid bra att ha med som grund för att träna magen. Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i golvet. Håll händerna bakom huvudet. Andas in och lyft överkroppen samtidigt som du rundar ryggen. Andas ut vid slutet av rörelsen. Återgå till utgångspositionen, men utan att låta överkroppen vila mot golvet. Upprepa rörelsen tills du känner att det bränner i magmusklerna. Den här övningen tränar höfternas böjmuskler och magmusklernas övre delar. Sit-upsövningen kan varieras på en mängd sätt genom att till exempel använda en lutande bänk, eller en ribbstol eller göra övningarna hängande i benen.

För att träna de nedre magmusklerna är benlyft en bra övning. Benlyft på bänk gör du genom att ligga på en bänk som lutar eller är rak och håll fast om bänkens kanter i höjd med huvudet. Lyft benen rakt upp. Lyft sedan bäckenet genom att rulla upp ryggen. Det här är en perfekt övning om du tycker att det är svårt att känna magens muskler arbeta.

En tredje och sista övning som vi vill tipsa om är plankan. Plankan kommer åt dina inre magmuskler. Ligg på mage med belastningen på underarmarna och på tårna. Lyft upp kroppen och se till att den är rak som en planka. I denna position skall du vara stabil och tänka på att inte svanka. Spänn de inre magmusklerna och tänk på att inte sjunka ner i de övre ryggmusklerna,  pressa upp med hjälp av skulderbladsmuskulatur och de breda ryggmusklerna.

Ha en fin träningsstund och se till att skaffa dig bålstyrka! Nästa gång tar vi en titt på ryggens muskler. Välkommen tillbaka!

Våren – en tid med förväntningar och krav

Välkommen till vår åttonde poddinspelning! Den här gången är temat förväntningar och krav.  Hur sätter vi dem på oss själva och på andra? Är förväntningar och krav samma sak? Nu inför våren kommer många förväntningar fram: det ska vara fint väder, vi ska ha en vältränad kropp, vi ska omge oss av trevliga människor och grilla, ha en familj som är nöjd och glad, en perfekt trädgård och så vidare.

I podden diskuterar vi vad förväntan är och kan konstatera att det handlar om en känsla som involverar glädje när man tänker på en förmodad eller efterlängtad bra händelse. George Eman Vaillant betraktade förväntan som “en av de mogna sätten att hantera verklig stress.” Han hävdade att man minskar stressen inför en svår utmaning genom att förutse hur det kommer att se ut och hur man kommer att hantera det.

Vi kommer också in på Maslows behovstrappa utifrån förväntningar och krav. Enligt den teorin följer vi människor vissa steg kopplade till behov och när vi har grunderna på plats avseende trygghet och kärlek så kan vi ta nästa steg på stegen och slutligen komma till nivån om att förverkliga sig själv.  En variant på behovstrappan är att det grundläggande behovet kompletterats med internet. Hm…en behovstrappa 2.0 kanske?

https://jesperlevallius.wordpress.com/2013/03/10/maslows-behovstrappa-uppdaterad/

Hoppas du gillar det du hör! Nästa podd kommer att handla om lite djupare samtalsämnen i livet och detta kommer att kombineras med ämnet små och stora lögner. Är det bra att dra till med en så kallad vit lögn i bland eller ska man aldrig ljuga? Välkommen tillbaka den 1 april för ett nytt avsnitt!

Hälsningar Eleonore & Andreas

Del 1: axlar – på dina axlar vilar mycket!

Vi inleder vår temabloggserie om muskler med axlarna.
Mycket hänger på dina axlar” brukar man lite skämtsamt säga och det ligger något i det. Hur vi bär upp våra axlar speglar många gånger hur vi mår. Det är dessutom ett område som många med stillasittande arbete kan få problem med. Det handlar om inklämningssmärtor, dålig hållning, stel nacke och huvudvärk. Samtliga är symptom på dålig funktion och obalans i axlar och skuldra, men också ont i ryggen och problem med armbågarna kan härledas från skuldran. Några faktorer som orsakar detta är för mycket stillasittande, felaktig eller bristfällig träning och stress.

Axlarna ger dig pondus

Men axlarna är värda att få kärlek i form av styrketräning och god hållning. De gör ju så att du kan bära upp hela din kroppshållning och hålla huvudet högt. Om vi blandar in lite kroppsspråk i det hela så har axlarna en viktig del i hur du upplevs beroende på hur du hanterar dina axlar. De små, enkla, men viktiga knepen för en snygg hållning är följande: håll ryggen och nacken rak och dra bak axlarna lätt. Då får du en snygg och självsäker hållning som dessutom är hälsosam.

Hur tränar du dessa viktiga muskler?

Styrketräning för axlarna och bra hållning handlar generellt om att jämna ut styrkeförhållandet mellan musklerna på framsidan av överkroppen som bröst och framsida axlar, till fördel för de ofta lite svagare musklerna på baksidan som drar ihop och ner skulderbladen och baksidan av axeln.

Hantellyft åt sidan är ett exempel på en bra övning som tränar axlarnas fram- och utsida. Det kan vara en god idé att också lägga in en övning för att få med baksidan och då kan det behövas någon typ av dragövningar, till exempel med hjälp av en styrkeroddmaskin eller skivstångsrodd.

En annan bra, och ganska krävande, övning som tränar axlarna är press ovanför huvudet med en skivstång, så kallad militärpress. Alternativ (eller komplement) till militärpress är hantelpress som du kan se på bilden nedan. Sitt eller stå med rak rygg och håll hantlarna med överhandsfattning (det vill säga med tummarna inåt) i höjd med axlarna, andas in, pressa upp armarna i utsträckt position, andas ut vid slutet av rörelsen.

Ytterligare ett tips på en bra övning som tar sikte på baksidan av axlarna är framåtböjda hantellyft åt sidan. Nedan ser du på bilden hur övningen utförs med viktplattor. Stå med fötterna isär och knäna något böjda, luta överkroppen framåt, håll ryggen rak, håll armarna något böjda och lyft armarna åt sidan.

Det finns en mängd bra styrketräningsövningar för axlarna och här fick du några tips som vi hoppas ska inspirera. Ta hand om dina axlar, sträck på dig, var stolt och borsta bort den eventuella jantefigur som sitter på dina axlar. Snygga och väl fungerande axelpartier är bra grejer för att må bra i vardagen!

Nästa gång skriver vi om varför det är så viktigt att ta hand om magmusklerna (det handlar inte bara om et snyggt 6-pack att visa upp). På återseende!

Muskler är viktiga grejer!

Nu kör vi i gång med några bloggar som ska inspirera dig som läsare att omfamna, värdesätta och ge dina muskler lite mer kärlek.

Syftet med denna bloggserie är att komplettera våra poddar med en temaserie om musklerna. Vi är båda intresserade av vår hälsa, att må bra och att vara i fysisk form. Musklerna är en grund för att vi som människor ska kunna röra oss och hålla hela livet.

Vi vill med denna serie lyfta fram de olika muskelgrupperna och berätta om varför de är så viktiga.

Upplägg

I sju temabloggar går vi igenom de olika muskelgrupperna, beskriver varför de är viktiga för oss människor och hur vi håller musklerna vid liv och god vigör.

Lite fakta om muskler

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.

Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelser i lederna och kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga, utan även

  • stadga åt skelettet
  • skydd åt de inre organen
  • möjlighet att tala, svälja och tugga, och att visa känseluttryck i form av olika miner
  • kontroll över tarmens och urinblåsans tömning
  • hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna

Halva kroppsvikten utgörs av muskulaturen. Muskelvävnaden består av celler som kan dra ihop sig som svar på nervimpulser. Muskelcellerna brukar även kallas för muskelfibrer eftersom de är så långsträckta. Sammandragningarna av musklerna ger kraft.

Tre olika slags muskler
Muskulaturen i vår kropp är av tre slag:

  1. Hjärtmuskulatur bygger upp vårt hjärta. Muskelfibrerna är ofta förgrenade och bildar tredimensionella nätverk. Hjärtmuskulaturens sammandragningar pumpar ut blodet i kärlen. Muskulaturen är både uthållig och snabb, men kan inte styras av viljan.
  2. Skelettmuskulatur bygger upp de stora muskler som bland annat finns i armar och ben. Muskulaturen kallas även tvärstrimmig eftersom den ser randig ut när man tittar på den i mikroskop. Skelettmusklerna fäster vid skelettet eller bindväv och kan påverkas av viljan. Den arbetar snabbt men är inte så uthållig.
  3. Glatt muskulatur finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och mag-tarmkanalen. Den kan inte styras av viljan och är uthållig men långsam. Sammandragning av den glatta muskulaturen påverkar blodflödet genom blodkärlen och luftflödet genom luftrören. Den glatta muskulaturen pressar också urinen och mag-tarminnehållet vidare.

När man pratar om muskler i samband med rörelseapparaten menar man skelettmuskulatur.

All fakta ovan är hämtad från: https://www.1177.se/Sormland/Tema/Kroppen/Rorelseapparaten/Muskler-och-senor/

Välkommen att läsa mer i våra temabloggar om de olika muskelgrupperna!

Hälsningar
Eleonore och Andreas

Måndagspepp!

Ämnen som vi har diskuterat och reflekterat över i vår podd hittills är: motivation, vikten av att unna sig, planering, goda samtal, att må bra i vardagen och så träning såklart.
Vecka 10 har precis börjat och Andreas bjuder här på energihöjande bild från morgonens träningspass!
Låt dig inspireras och snart kommer ett första blogginlägg om muskler och varför musklerna är så bra!