Bagis – en 50-talare som hänger med

DSCF2042

Lördag igen, den 9 maj, solen sken och vi hade bestämt oss för att besöka någon av de södra delarna av Stockholm. Lite improviserat tog vi sikte på Bagarmossen och joggade iväg med sol och växlande molnighet på himlen och blomstrande rabatter och gröna träd längs vägen. En fantastisk vår- eller kanske till och med försommardag.
Vår joggingtur sträckte sig från Hornsgatan mot Zinkensdamm, in på Ringvägen, vi följde den till Eriksdalsbadet, joggade förbi badet, över Skansbron, vidare längs Hammarbybacken, förbi Skärmarbrink,  Garagevägen , Paternostervägen, förbi Kärrtorp och raka spåret till Bagarmossen. Sammanfattningsvis en 9 km lång tur som var riktigt trevlig. Vi passerade uppväxta och generellt sett gemytliga stadsdelar söder och söder som till största del består av byggnader och etablerade bostadsområden som grundar sig från 1930-1940-talet.

DSCF2047

Väl framme i Bagarmossen fann vi ett centrum som har bibehållit sin 50-talsform med ett utomhuscentrum där centrumets kärna är torget och runt det finns ett antal olika butiker. Vi upplevde ett levande centrum med bland annat en tillfälligt organiserad cykelverkstad i en byggbarack och en mängd barn som lekte i Dan Wolgers skulptur Prinsesstårtan med den utblommade marsipanrosen vars blomblad bildar de fem världskontinenterna. En skön och avslappnad känsla i centrumet

När vi stod där i våra träningskläder och fotograferade Bagarmossens tunnelbaneskylt var det några av den lokala kategorin av dipsomaner som undrade om vi var på hipstersafari. Det var extra kul att just vi fick frågan eftersom att vi själva kommer från hipstergettot Hornstull.

Lilla Bagis – ekotänk med välfylld disk

DSCF2036

Fikaspaningen landar på ett charmigt och pittoreskt litet fik kallat Lilla Bagis. Fiket är inhyst i bottenvåningen på ett hyreshus i anslutning till Bagarmossens centrum och har en ekologisk profilering. Utbudet omfattar såväl surdegssmörgåsar som pavlova och morotskaka eller varför inte en brioche eller croissant.  En riktig pärla väl värd att besöka! Trevlig service och ett brett utbud trots den lilla ytan.

DSCF2033DSCF2037

Bagaren i mossen

Bagarmossen är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Bagarmossen har cirka 10 000 invånare. Förutom Byälvsvägen, som byggdes runt 1970, så är i stort sett hela Bagarmossen en välbevarad 1950-talsförort. Bagarmossen fick ett visst internationellt erkännande då stadsdelen byggdes tack vare en konsekvent realisering av separering av gång- och vägtrafik med många gångvägar och att husen väl följer naturen. De gamla områdena från 1950-talet har välplanerade innergårdar med tallar, granar och gräsmattor. På Carl-Oscar Funcks topografiska karta från 1846 hittar man namnet Bagaremossen som benämning på den då sanka äng som låg väster om nuvarande Bagarmossen. Namnet har sitt ursprung i hovbagaren Nils Lychous arrende av mossen under 1790-talet av ägaren till Skarpnäcks Gård, familjen von Schantz.  En uppteckning från 1930-talet hos Språk- och folkminnesinstitutet berättar också om en inte namngiven bagare som odlade upp mossen. Senare forskning har givit en fylligare bild av bakgrunden till namnet Bagarmossen. Det bör samtidigt nämnas att bagaren inte var ägare till Skarpnäck, vilket också är en uppgift som uppteckningen innehåller. Bagarmossen kallas folkligt för “Bagis”.

Marken som idag utgör Bagarmossen köptes av Stockholms stad 1922.  Bagarmossen ingick i den stadsplanering som utformats utifrån beslutet att bygga tunnelbana i Stockholm – skapandet av tunnelbaneorter. Vid samma tid planerades även Kärrtorp enligt denna plan. Omkring 1952 stod en stor del av dagens Bagarmossen klar, men man fortsatte bygga under hela 1950-talet. 1963 fick stadsdelen officiellt namnet Bagarmossen. Namnet Bagarmossen fanns innan för själva området och var namn på slutstationen för tunnelbanan som öppnade 1958. Området började bebyggas i början av 1950-talet, mest med lamellhus. Det var de allmännyttiga bolagen Stockholmshem och Svenska Bostäder som byggde, men även Riksbyggen var med. Bagarmossens 1950-talsarkitektur har klassats som en kulturhistorisk värdefull miljö av Stockholms stadsbyggnadskontor och Stockholms stadsmuseum. Det innebär att området ska behålla sin ursprungliga utformning. I början av 1950-talet var radhus populärt, och sådana byggdes i den södra delen, de flesta i två våningar med eternitfasader.

Tunnelbanestationen som lades ned och återuppstod

Tunnelbanestationen öppnade i november 1958. Den flyttades till nytt läge 1994. Den ursprungliga stationen invigdes 18 november 1958. Premiärtåget, skyltat “invigningståg”, avgick klockan 13.28 från Bagarmossens station med 320 inbjudna, med borgarråden Helge Berglund och Erik Huss i spetsen. Dagen efter, onsdagen den 19 november 1958, klockan fem på morgonen öppnades banan till Bagarmossen för trafik. Den första stationen i Bagarmossen låg på en annan plats än den nuvarande; den låg utmed och söder om Lagavägen och Lagaplan, och hade en plattform utomhus i marknivå (en av de få i det slaget i Stockholm). Stationen var ändstation för linje 17 fram till 8 juli 1994. Bagarmossens gamla station blev den första (och hittills enda) stationen i Stockholms tunnelbana som blev nedlagd.

Den nya stationen invigdes 15 augusti 1994 med anledning av förlängningen av tunnelbanan till Skarpnäck.